Sida 126
126
C en t rif lig al*. ...Men låt det bli! Du har ja din astronomi^ och den ar kanske ej sa illa. Afhvem har du den lärt, min lilla? — Af Guds ord.
Jbgeln od) fhtjn.
1+ ötoällfolen fjönJ i Ijafmet, od) fftyarna flöto fa£ta bort öftoer bergen* (§n ung ängel gtdÉ blanb molnen od) leEte meb aftonen^ rofor* ©£ön od) l)toit tvav ben Ijufa geftalten i f£t)m 331å fyimlar logo i fyang ögon, ftrålar flabbrabe fom IocEar fring I)an£> panna, od) t lodÉarne gltmmabe ftjernor lift baggbroppar, fallna på mörkgröna löf t fommarqmällem Sftoer allt, ber ben f£öna ängeln gid: , flöt i l)cm$ fpår en breb fåra af ljug, od) ffparna rob^ nabe runbt omfrtng af Eärlef.
2. Sften på långt afftånb ftoäfttmbe en enfam \it). 4?en' neg färlef tvifete ingen af, på ben föll ingen bltdÉ* Dd) nat= ten !om. Så £änbe fig fft)n få enfam, toemob böljabe i Ijenneg blefa bimmor, od) Ijon fmalt uti tårar» Seåfa tå* rar föllo neb, od) bet töar mår på jorben* «§lt)ar f^elft tå* rarne bå föllo, ber upprann fnopp ttrib fnopp, blomma toib blomma, rofor, fonoaljer, trioler od) förgätmigejer i lunberna*
3. Sen fEöna ängeln gicE i lunben od) anbabez fäll od) tacEfam fonoaljcrnag boft, men oiolerna fingo en platö toib befj änglaljjerta* Ser itnfjna be albrig* Singeln fabe till fonttaljerna: "<£)tt)aban är bu, Ijufftm boft, från fytviU fen falig fälla rann bn upp?"
* Motsatsen till attraktion; således en kraft, hvarigenom kroppar sträfva att aflägsna sig från medelpunkten, t Stjernkunskap.
Källa: Internet Archive ·
