Sida 142
142
fader på hans ålderdom, så skola ock edra barn förakta eder en dag, när I sjelfva blifven gamle."
7. Och de brusto båda i gråt och gingo till gamle farfar i vrån, omfamnade honom och sade: "Förlåt oss, att vi gjort så illa mot dig! Hädanefter skall du alltid sitta vid vårt bord, och der skall du hafva hedersplatsen. Ty nu veta vi, att man aldrig bör förgäta det heliga och gudomliga f jerde budet : "Hedra din fader och din moder, på det dig må väl gå och du må länge lefva på jorden!"
En moders ögon.
En moders ögon mig fröjda mer än blicken från fagraste tärnor. Jag vet ej h ur, men mig tycks, jag ser i en skogssjös spegel två stjernor. när jag ser de strålar, som brinna klart, men tyst och stilla och underbart i en älskande moders ögon.
En moders ögon i fröjd och ve förtroligt mot barnen blicka, När andras is a, så värma de, och kärlekens tröst de skicka. När andras isa i kallt förakt, då tändes kärlekens heliga makt af en älskande moders ögon.
En moders ögon betrakta dig, när du knappast kan sjelfdet ana. De lysa hemligt din dunkla stig, dina goda änglar de mana. De vaka för dig, nar du so f ver sjelf — den bästa kompassen på lifvets älf är en älskande moders öga.
Källa: Internet Archive ·
