Tillbaka Read Runeberg

Barnens andra bok för skolan och hemmet

Originalsida 67
Originalsida 67
Originalsida 66
Originalsida 67
66–67

Sida 67

67

Och bägge åto halre, nan var så god och strid,

och skildes från h varandra i vänskap, fröjd och frid

att med ny kraft arbetet åter börja.

På vintern följde sommar, och hettan blefså stark,

hon tryckte mycket hästen, som ute gick på mark

och sig i något skjul ej kunde gömma.

Då kom den lille fågel och lisar hästens q val.

Han fångar hela dagen insekter utan tal

och visar, att han tjensterej vill glömma.

Pen tiUgifne katten*

1* hatten är titt fin natur lömfl, argfint od) va* ftättfam. SDerför är §an ej mtjtfet att lita på. ©ma haxn l)afma titt od) meb bltfmit böbabe af fattor. 2>o<f Ijar man äfmen fett exempel på lattor, fom mifat trofaft tittgtfmenfjet för männiflor.

2. @n lätt f)ött få mgcfet af en liten goSfe, att fym gtd ifrån fjonom, enbaft bå fyan mitte fånga råttor. Då) när (;an fått fatt i en råtta, lom Ijan titt goåfen od) lelte en ftunb meb Ijenne, lilfom mitte Ijan bermeb för= nöja fin lellamrat.

3. ånbtligen bog ben litte gogfen af fmittloppor. 3Jieban Ijan mar fjul, inftängbe man latten, fom på annat fatt ej lunbe fjåttaö från fjulbäbben. 5ftär barnet

Källa: Internet Archive ·