Sida 172
verldar; lika många medelpunkter för skapelser, olika dem vi känna, men storartade, beundransvärda, sublima såsom allt som gror i de af naturen upplöjda fårorna.
Det skulle vara herrligt att med tankens obegränsade blick omfatta detta oändliga rum, der etherns skapelser stråla; det skulle vara herrligt att gifva det sista slaget åt de gamles kristallhimmel och, för alltid bortkastande den gamla illusionen som för oss framställde stjernorna såsom på lika afstånd från hvarandra vändande sig omkring oss, i tanken genomila de ständigt sig förnyande rymderna, der fixstjernornas verldar efterfölja hvarandra. Vi skola försöka en sådan resa.
För detta ändamål måste vi först tanka oss vårt planetsystem som en liten samling farkoster, hvilka for sig segla genom det ofantliga tomrummet; vår sol, sjelf en stjerna, såsom simmande bland stjernorna, hennes systrar; likasom de genomlöpande gränslösa rymder, och för närvarande styrande sin kosa mot konstellationen Herkules, förande med sig planeterna, sammanslutna omkring henne såsom omkring en beskyddare, förutan hvilken de skulle försjunka i natt och dödens sömn; samt veta, att liknande stjernor, hvilka till oändliga antal äro utsådda i rymden, äro från hvarandra skilda genom ofantliga afstånd. Den vårt planetsystem närmaste stjernan ligger på ett afstånd af 7500 planetsystemets radier. Tager man jordbanans radie till enhet blir detta afstånd 226,400 gånger denna radie eller lika med 3,239,300,000,000 mil.
Detta är den närmaste stjernans, a Centaur!, afstånd från vårt system. Bland de derefter i ordningen följande och hvilkas afstånd man känner, är n:o 61 i Svanen, som ligger på 589,300 gånger jordens afstånd från solen, den närmaste; den tredje, Yega, ligger på 785,600 gånger detta afstånd; den fjerde, Sirius, på ett afsånd af 19 billioner 460 milliarder
Källa: Project Runeberg ·