Sida 51
han blir i mun... gör det, kära Sara, och hushålla inte på grädden och inte på slefven heller!»
»Hjertans gerna, Broms lille!» svarade värdinnan och höjde verkligen träslefven, som hon hela tiden haft i handen, för att med den slå Alm i ansigtet.
Denne, hvilken qvinnans hotfulla rörelse icke undfallit, lät sitt paraply ögonblickligen drabba ned på hennes upplyfta arm, så att hon med ett gällt klagoskri släppte slefven på golfvet.
»Ja så, är du af den ullen, din sprätthök,» tog nu Broms till ordet, »så skall jag visa dig, hur man klipper sådana får som du utan att behöfva saxen.»
Derpå nalkades han skrifvaren med krökta armar och knutna händer.
Alm drog sig tillbaka, så att han fick ryggen mot skåpet, beredande sig på att med framsträckt paraply mottaga anfallet.
I detsamma öppnades dörren, och en minderårig flicka, med klädningen drypande af regn, inträdde, blek, mager och' skälfvande som en skugga.
Vid åsynen af flickan stannade Broms med rynkad panna. Troligtvis var han icke rätt ense med sig sjelf, om han i hennes närvaro borde expediera den objudne gästen, ty, att döma af den blodsprängda hvitan i hans ögon, hvälfde han säkert i sitt hufvud en vildare plan än den att blott kasta utför trappan den djerfve främling, som vågade trotsa honom i hans eget hus.
Qvinnan deremot fick knappast_ ögonen på flickan, förr än hon störtade sig öfver det darrande barnet och började draga i dess hår och dunka på det lilla magra ansigtet med sina knotiga händer.
»Hvar har du varit, ditt eländiga stycke?» skrek derunder plågoanden; »skall jag sitta uppe och vänta på damen!.. . Der har du på det örat och der på det andra! .. . Jag skall lära dig att slinka kring gatorna, när det blir mörkt! . .. Skriker du, så . . . ja, försök bara!»
»Slå mig inte! Slå mig inte!» qved det lidande offret; »jag har inte gjort något ondt... jag tordes inte gå hem, för jag hade fått så litet i dag. . . Aj, slå mig inte! Jag fryser och är så hungrig... slå mig inte!... Aj, herre Gud i himlen! ... Mamma, mamma, fräls mig!. . . Moster slår ihjäl mig! ...»
Källa: Project Runeberg ·