Tillbaka Read Runeberg

Romaner 2. Första älskarinnan

Originalsida 78
Originalsida 78
Originalsida 78
Originalsida 79
78–79

Sida 78

skall sluta, men deremot aldrig börjar med det som man aldrig bör sluta. Lilla Mandis skall väl till med Telemak, liksom de andra pensionärerna?»

»Visserligen ... magistern vet väl att Telemak är vanlig i de bättre pensionerna?»

»Vet väl det... Calypso ne pouvait se consoler du départ d’Ulysse. .. Kalypso kunde inte trösta sig öfver Ulysses’ bortresa ... men Kalypso tröstar sig . .. hon blir kär i sonen, sedan hon förut i åtta års tid varit kär i fadern . .. Alltsammans nyttigt och godt att veta, ty hvad som är tillåtet en odödlig, kan väl inte gerna vara ett fel hos en dödlig... Idel kärlek från början till slut, ingenting annat än kärlek ... Ur denna förtrollande lärospån uppväxer snart i de små englabarnens hjertan det ena kärleksaltaret efter det andra, vid hvilka oräkneliga Telemaker knäfalla... Den der Telemaks författare har skapat flere kupidoncr, än' hela Olympen på sin tid.»

Den beskedliga pensionsfrun bet sig i läppen och började tröttna vid den skoningslösa kritiken öfver pensionerna.

»Och så skall hon väl använda hälften af sin tid med att rita blommor på velin,» fortfor den obarmhertige kritikern, »fast hon aldrig får veta mer om dem som växa på marken, än att de äro bra att ha på namnsdagar och födelsedagar, samt att de äro vackra att se på och goda att lukta på. . . Men det är sannt, det finns verkligen tvänne växter, som flickorna i pensionerna få ett grundligt begrepp om, nämligen myrten, som duger till brudkronor, och björkris, som duger till risbastur... Ändock något af naturalhistorien 1»

Pensionsfrun höll på att bli allvarsamt ond på den oförskämde magistern; men blicken på tiggarens kläder af-väpnade henne på ögonblicket.

»jag vet ingen bättre råd,» utlät sig nu Alm, som under den senare delen af kritiken genomläst sagan om det konstiga lösbenet, utan att likväl förlora ett ord af samtalet, »än att ni, kära Svärd, som verkligen gör skäl för namnet, tar farväl af Skinnarvikens nästen och hjelper oss att ombilda skolor och pensioner ... Hvem vet, om det inte kunde ha någon nytta med sig!»

»Jag skulle nog ha lust dertill,» svarade magistern, »om inte för annat, åtminstone för att smaka på maten, liksom direktörerna för korrektionshusen bruka göra.»

»Nå, hur bruka de göra då'» frågade frun.

Källa: Project Runeberg ·