Sida 79
»Jo, när de infinna sig på vederbörligt ställe för att göra sig underrättade om hvad som angår fångvården och förvaltningen, så smaka de på maten, och som denna alltid är god och försvarlig, så gå de hem för att sofva den rättfärdiges sömn.»
»Men allvarsamt taladt, min vän, om jag kunde bereda er...»
»Kalla mig för du, kära herre, så låter det trefligare,» inföll magistern. »Ungherrarne kalla alltid älskarinnor och tiggare för du, utan att de behöfva dricka duskål med dem.»
»Nå, som du vill... om jag öppnade för dig ett tillfälle att...»
»Omöjligt, goda herre!» af bröt honom ånyo tiggaren; »jag är van vid mitt fria lif, och af vanan har blifvit kärlek ... Tror herrn väl att sparfven, som hoppar på marken, plockande ett korn här och ett korn der, tror herrn att han skulle vilja byta med kungstigern, som sitter i bur och matas med kaniner?... Nej, nej!... Och för öfrigt, mitt herrskap, så usej och eländig jag än ser ut,» tillade han, under det att hans ögon började skjuta nya blixtar, »så finnes det likväl en, för hvilken jag är ett syndastraff, ett gräsligt syndastraff.. . och denne ende, så rik och ansedd han än är, flyr, när han får se skymten af mina trasor, och darrar, när han icke kan undvika mig!»
»Och för att nu straffa en enda,* yttrade Alm, »straffar du dig sjelf med eget elände och allas förakt för ett helt lif?»
»Perseus hade blifvit odödlig, om också konung Atlas varit den ende, som han med Medusahufvudets tillhjelp förvandlat i sten,» svarade tiggaren; »låtom oss derför lemna det här, med löfte att framdeles återkomma dertill, såsom det heter i tidningarna, när man för godt pris vill slippa ifrån det som är kinkigt.»
»Nå, kan du lemna några upplysningar om din förra elev?» frågade Alm.
»Ja, kan ni det?» förenade sig pensionsffun.
»Du var bekant med hennes mor?» återtog kammar-skrifvaren.
»Ett års bekantskap blott,» svarade magistern; »hon hade ett ansigte, gult som oblekt kaliko, men händer röda som pioner, tilldess döden färgade äfven dem gula ... Hon var tvätterska och bodde sitt sista år nära Jörgens gård.»
»Det var naturligtvis mycket fattigt för henne?»
Källa: Project Runeberg ·