Tillbaka Read Runeberg

Romaner 2. Första älskarinnan

Originalsida 81
Originalsida 81
Originalsida 80
Originalsida 81
80–81

Sida 81

skapade varelser. . . Min vän mjölnarr) är rätt humoristisk ibland, skall jag säga; men hans humor är något för hvass kanhända... ofta hvass som en slipad knif. .. Men för öffigt lägger jag mig aldrig i andras angelägenheter.,»

Efter dessa ord lemnade magistern från Skinnarviken kammarskrifvarens boning.

Nionde kapitlet.

Det var en gång en borgmästare i Skåne, som var mycket rik och fet, ty han åt så mycket som alla rådmännen tillsammanstagna, och han drack mera vin, än alla fångarne under rådhuset drucko vatten, och Tröglund var. den borgmästarens namn.

Men borgmästaren var liten till växten, så att hans mage nästan släpade på marken, och detta grämde honom svårligen. Derför låg han natt efter natt i sin säng och funderade på, bur han kunde blifva lika stor som de andra borgmästarne voro.

Slutligen hittade han på råd och lät göra sig höga klackar till sina stöflar, och voro de klackarne minst en ha}f aln höga,

Källa: Project Runeberg ·