Sida 499
Ill. Jenny Nyström Den Gamla Aktrisen Scenisk monolog.
Uppförd första gången den G juni 1846.
aktrisen (sillande vid bordet med näsduken för ögonen och en mängd uppbrutna bref i handen).
Allt dystrare han blir, min törnbeväxta stig! Till tjugu direktörer har jag skrifvit, Men lika mänga nej har man mig gifvit. Förr ville alla engagera mig. Bor i mitt bröst ej samma flamma, Som spred förtjusning kring en verld? Fast den blir gammal, konstens altarhärd, Förblifver altarlågan ju densamma.
Teaterstycken. II. 32
