Sida 92
76
stående sida visa några grupper af sålunda förvexlingsbara bokstäfver, samt deras nya former. Visserligen skulle dessa, såsom slutmål, föra till helt andra typer, hvilka i allmänhet framträdde kraftigare, men ur hygieniska grunder vore detta, enligt hvad ofvan antydts, fördelaktigare. Att man nu för tiden icke fäster tillbörligt afseende på bokstäfvernas karakteristiska skiljemärken visar t. ex. Groteskstilen, i hvilken I, 1 och i bildas af blott ett streck (I, I, I), samt C och G äro hvarandra förvillande lika. Kanske tillåta dock dessa typer en smula förbättring, måhända sålunda J, l, 1.
Att, jämte formen, äfven bokstäfvernas hela skapnad är väsentlig för skriften är en optisk grundsats. En me-delbokstafs (E, N, B) höjd i normalt förhållande till dess bredd är ungefär som 5: 3 och härefter rättar sig äfven de öfriga bokstäfverna af samma slag med afseende på formen. Detta normala förhållande visar sig på bredvidstående fig. a. En förlängd, bredare eller sned teckning af bokstäfverna är ungefär liktydig med att man iakttager de normala typerna ofvan- eller under ifrån (fig. b) från sidan (fig. c) eller från en diagonalt förskjuten punkt (fig. d). Men då hvarje föremål, betraktadt framifrån, synes tydligare än om man ser det från hvilken sida som helst, så ställer sig för ögat bred, smal eller cursiv stil blott såsom i förkortadt perspektiv sedda, normala bokstäfver, hvilka till följe däraf ej äro så läsbara, som normalbilden a).
Låtom oss nu, med stöd af de erfarenheter, vi vunnit
Källa: Project Runeberg ·
