Sida 93
III
af vår undersökning, betrakta de speciella ändamål bokstäfverna tjena.
Först ett par ord om böckerna. Rörande dessa beslutar nästan alltid beställaren om stil, format, papper och utstyrsel. Dock tager han understundom hänsyn till boktryckarens förslag. Som textstil kan (naturligtvis dock med undantag) rekommenderas korpus, framhållen särskildt af Professor G. Stirling Reyerson i Trinity Medical College i Toronto. Bokstäfverna af denna storlek äro ännu lätta att läsa, och äfven långa ord blifva med densamma ej så långsträckta, att en öfverblick däraf generar ögat. Stilen bör dock icke vara allt för mager, den bör hafva kraftiga grundstreck, emedan den i annat fall förefaller väl tunn och därigenom anstränger ögat för mycket. Mellanrummet mellan orden bör vara åtminstone så stort som bredden af ett a eller ett n.
Ett mellanslag mellan raderna af måhända */4—V5 af kägeln är att förorda, emedan raderna därigenom hållas på tillräckligt afstånd, så att ögat icke så lätt förirrar sig från den ena till den andra. Vid för stort format har ögat jämväl svårighet att följa raderna, i synnerhet på midten af sidan; därför kan det ej nog rekommenderas att vid sådant förhållande göra sidorna dubbelspaltiga. Spaltbredden skulle icke öfverstiga 20 cicero. För siffer-tabeller torde tillfölje af dess bättre öfversigtlighet, väljas me-diævalsiffror. De engelska siffrornas likformighet erbjuder vid radens åtskiljande för ringa hållpunkter för ögat. Vid logaritm-tabeller har man därför hittills användt de förstnämnda. Rubrikerna måste sättas med en lätt öfversigt-lig (ej mycket trtsirad) stil, på det att onödigt sökande måtte undvikas. Papperet skulle åtminstone vara så tjockt,
Källa: Project Runeberg ·
