Om tidsbestämning inom bronsåldern med särskildt afseende på Skandinavien

i Egypten. För det närvarande måste vi inskränka osstill att säga: Jernet har troligen först under det andra årtusendet före Kristus, och möjligen ej före midten af detta årtusende, kommit i bruk i Egypten. Äfven de som antaga, att jernet tidigare varit kändt der, måste medgifva, att användningen af denna metall varit ganska inskränkt, och att bronsen mycket allmännare bejraimats i . Ö O äfven till vapen och verktyg 1. Att jernet icke varit kändt i Egypten så tidigt, som man vanligen föreställer sig, synes också framgå af de storartade fynd, som Schliemann gjort i Mykenges grafvar, och som tillhöra den senare hälften af det andra förkristna årtusendet. Bland den stora mängd föremål af allehanda slag, som Schliemann upptagit ur dessa grafvar, finnes ej spår af jern; deremot äro hundratals svärd och andra vapen af brons. Då fynden i Mykenas vittna om ett starkt, utan tvifvel genom fenicierna förmedladt inflytande från Egypten, vore det knapt tänkbart, att jernet skulle hafva förblifvit okändt i Mykense, om det sedan två årtusenden varit kändt i Egypten. Ännu mot slutet af andra årtusendet före Kristus, på en tid, då jernet redan kommit i bruk, gjordes månget vapen af brons. Väggmålningarna i den omkring år 1200 — enligt andra först omkring år 1000 — aflidne konung Ramses III:s graf vid Thebe äro bevis härför. På dessa väggar se vi nämligen en mängd vapen, af hvilka de flesta äro blå, men några äro röda 2. Af det föregående framgår såsom ett i hög grad sannolikt resultat, att bronsåldern börjat i Egypten åtminstone vid slutet af det f j er de förkristna årtusendet 1 Perrot et Chipiez, anf. arb., 1 sid. 830, 831. 2 Spjutspetsar och tveeggade svärd äro omvexlande röda och blå; alla de eneggade svärden och alla yxorna äro blå. Champollion, Monuments de HEgypte, pl. 263 och 264; Itossellini, Monumenti civili, pl. 121; Lepsius, anf. arb., sid. 111 och pl. II fig. 2— 7.