Sida 13
Per Hasselbergs lifsverk af Richard Bergh
Fot. Aron Jonason. FOTOGRAFIEN.
I Fürstenbergska galleriet i Göteborg.
takfigurer i Fürstenbergs galleri äro symboliseringar i människohamn af naturens underbara krafter. Frågan om hvar det medvetna slutar och det omedvetna börjar inom människan hörde till dem, som lifligt intresserade Hasselberg, och man ser detta intresse afspegladt i flera af hans verk.
I en liten vindskammare i ett af den bullrande världsstadens arbetarkvarter påbörjade Hasselberg år 1880 den staty: Snöklockan, hvilken med ett slag skulle af den flitige handtverkaren göra en frejdad konstnär. Med ett yrkesstipendium å 500 kronor hade Hasselberg kommit från Stockholm till Paris i afsikt att stanna där två år. Medan hans hand i snickareverkstaden snidade stolsben, arbetade hans hjärna med idéen till Snöklockan. Under sparade timmar lade han sedan upp sin figur i lera hemma på vindskammaren, där det enligt hans egen utsago var så trångt, att han nätt och jämt kunde gå rundt om sitt arbete. Redan förut hade han emellertid där, likaledes på fristunder, utfört ett par figurer af mindre betydelse och till och med i en täflan för en vård på Runebergs graf vunnit ett första pris från Finland. Snöklockan blef gjuten i gips till salongen 1881, men i marmor uppstod den kort därefter i än fullkomligare skönhet. Det »snickararbetet» var så godt och
Fot. Aron Jonason. TELEFONEN.
I Fürstenbergska galleriet i Göteborg.
Källa: Project Runeberg ·