Sida 111
- Re
.
Upsala domk:s utlåtande aldrig afgifvet. Kl
öfverhetens befallning utan äfven handlat i strid med den högtidliga försäkran, hvarmed han afslutade sin år 1771 till hofrätten fritt afgifna förklaring, der hans egna ord lyda sa: »att få i lugn och stillhet utföra mitt tillhörande gorsecae linguge lektorsämbete skall vara min glädje och önskan, och så länge mina arbeten äro ansedda för misstänkta samt att icke till någon uppbyggelse lända, skall det vara fjerran
f- Oc
från mig att intränga mig uti någon teologisk undervisning».
Da han emellertid 1775 ertappades med att hafva hållit ett exegetiskt kollegium och icke heller ville afstå från dess fortsättning, måste Gothenius, såsom gymnasiets dåvarande rektor, anmäla förhållandet till laga beifran. Beyer anhöll då hos kongl. maj:t, »att åter få tillträda undervisningen i teologien». Denna anhållan hänsköts till Göta hofrätt, som I sitt den 8 juni 1776 afgifna betänkande förklarade sig urständsatt både att yttra sig om den nu föreliggande frågan och att lägga någon vidare hand vid hela det till hofrätten öfverlemnade Beyer-Rosénska religionsmålet, innan kännedom erhållits om det utlåtande, som domkapitlet i Upsala bort aflemna, hvarföre hofrätten begärde erhålla del af detta utlåtande, för att derefter kunna religionsmålet i laglig ordning till slut befordra. Men trots denna underdåniga påminnelse fick hofrätten fortfarande förgäfves vänta på Upsalateologernas yttrande. Detta egendomliga förhållande tyckes bestyrka, hvad förut blifvit uttaladt såsom en förmodan, eller att regeringen genom något muntligt aftal frikallat domkapitlet i Upsala från det genom kungabrefvet af den 14 maj 1771 erhållna uppdraget.
Slutligen fick sannolikt äfven hofrätten på enskild väg kännedom, om att vederbörande helst önskade nedlägga hela den obehagliga rättegången, alltnog, den 7 september 1778 ingick hofrätten till kongl. maj:t med hemställan, att »detta religionsmål med hvad dermed gemenskap eger» måtte få »sasom förfallet anses och afskrifvas» Såsom skäl för denna hemställan anfördes hufvudsakligen följande omständigheter: en af de anklagade, Rosén, hade redan 1773, alltså året efter Svedenborg, blifvit genom döden inkallad inför en högre domstol; vidare skall den oro; som genom Svedenborgs
VÄTA St a LT valg ER SSG TURE bart JP ENARE ASG JR rens
Källa: Internet Archive ·