Tillbaka Read Runeberg

1720, 1772, 1809

Originalsida 225
Originalsida 225
Originalsida 224
Originalsida 225
224–225

Sida 225

1720, 1772, 1809

”om, sedan erfarenheten visat, att af ”hvad som utfästs för ändamålets upp-”fyllande är tillräckligt, rättvisan icke ”kräfver, att hvad som ej för ändamålet ”erfordras eller användes, snarare bör ef-”tergifvas åt de betalande än en statens "inkomst deraf beredas, hvarigenom an-"dre medborgare-klasser erhålla en lind-”ring på bekostnad af dessa vilsefördas ”afkoinlingar.” Författaren föreslår till det ondas botande ordinarie rentornas upphörande samt att all jord i riket skulle ,bl*fva af en och samma natur, med undantag af den, som af ålder ä-ger säteri-friliet, hvilken fortfarande bi-behölle lindringen af att endast extra i stället för ordinarie Rotering utgjordes. Invändningar om ägande-rättens helgd: att skattehemmans-ägaren ärft eller köpt hemmenet med de allmänna åligganden, som deraf nu utgöras: att en uppenbar orättvisa skulle uppkomma, om på Säteri och Frälseägarne hvälfdes en del af Skattets bördor: ccli slutligen att Krono-bondcu icke äger sitt hemman, utan blott arrenderar det af Staten, kallades lok-trinära.” Författaren föreslog ersättning till ägare af Säterier, Rå- ocli Rörshemman samt Frälsehemman och Frälserentor, på det sätt, att för liVarje al dessa hemman skulle uppgöras en or-

Källa: Project Runeberg ·