Sida 4
I. Utseglingen
förbi den vestsydvest hän med tio mils fart. Denna vind fortfor till dess vi natten emellan den 8 och 9 Mars afskuro norra Tropiken på 28° 35′ vest om Greenwich, och hade då redan antagit den jemna caracteren af passadvinden emellan Africa och America.
Vi voro således nu i den så länge efterlängtade passaden — detta Canaan under våra långa vandringar i öknen — denna tröst under kryssningarna i Nordsjön, till hvilken vi då alltid blickade såsom den, hvilken en gång borde belöna oss för allt det ledsamma och svåra vi haft, för att hinna den. Också svarade den till, om icke öfversteg, vår väntan. Det är omöjligt att skildra den för dem som icke gjort denna segling, ty den mest vältaliga beskrifning derpå skall alltid blifva fattig. Det är verkligen lyckligt att icke alla haf likna det emellan vändkretsarna, ty då skulle kanske för många vilja vara sjömän; då seglingen deri erbjuder allt det angenäma och behagliga af en sjöresa, utan att medföra någon af dess ledsamheter. En den blidaste och sundaste temperatur, en hög molnfri himmel, jemn och beständig förde vind, ett klart omätligt djup, på hvilket knapt någon sjögång finnes — är ju allt hvad man kan fordra af
Källa: Project Runeberg ·
