Read Runeberg

Resa i Colombia, åren 1825 och 1826. (Förra delen)

Originalsida 167
Originalsida 167
Originalsida 166
Originalsida 167
166–167

Sida 167

VII. Mompox

16? trycli och de arte förpassa sin patient till evig- heten; ty medikamenteriia äro lika simpla som välkända, och följer man i öfrigt iEscu- lapens föreskrift, så hör det otvivelaktigt gå hade fort och för godt köp, så vida icke sjukdomen är allt för envis och ihärdig. Det var e m e l l e r t i d min lycka, att jag äf- ven liade. r e c o m m e n d a t i o n s - h r e f till en annan Köpman bärstädes, vid namil Travers, från Förenta Staterna, en ung man, som i alla af- seenden var den hyggligaste och hederligaste u t l a n d ning jag träffat bosatt i Colomhia. S e - dan han fått veta min sjukdom, kom han sjelf och f ö r d e mig från den otrefliga bonin- gen till sitt hus; och då han ändå tyckte, att der icke var nog tyst och stilla, skaffade han ett s ä r s k i l d t hus tillika med en förträfflig skot- gumma, b vilken, i förening med en annan af honom sänd Doktor, gjorde det möjligt, att rädda mig från den farliga febern. Doktorn, en bildad Creol, vid namn Miranda, var lika mycket olik sin föregångare i anseende till sin skickligket som sin färg; och hans Spanska Flugor och Vomitiv hade bevisligen en bättre effect, än Mulattens maisvällingav. Sjukgumman kan jag ej underlåta med tack- samhet nämna, då hon i min tanka-var den,

Källa: Project Runeberg ·