Resa i Colombia, åren 1825 och 1826. (Förra delen)

ig5 än fickorna äro toma på silfvret, liksem voro de rädda, att dermed för mycket lasta det lilla fartyget. Utom båt och folk, måste man •ifven vara betänkt på proviant, ocli i allmän- het alla behofver, med undantag af vatten och ved, som man har på längre sjöresor. Till den andan får provianteras med salt kött, plataner, ris, cliocolad, rom och vin, livilka tvenne senare artiklar äro så mycket nöd- vändigare att medföra, som Magdalena-vattnet svårligen kan drickas utan upblandning der- med. Medtager man något bränvin för Bo- gas, så har man ingen orsak att ångra sig deröfver i längden, ty detta acjua probata är, om möjligt, lika souveraint här, som hos oss. Naturligtvis måste man äfven medföra nödiga kokkärl och öfriga persedlar, så val för att la- ga, som att servera, maten; och är det väl vid intet tillfälle, der en väl inrättad kantin spe- lar en så betydlig role, eller tyckes vara me- ra passande, än i en Pirogue på Magdalena- floden. En mindre vattenkruka är så mycket bättre att medföra, sctn, då den påfylies ont aftonen, den under natten både klarnar och kyler det annars odrägliga, heta och lerhlan- dade flodvattnet. Några medicinska artik- lar äro, om icke just nödvSndige för