Resa i Colombia, åren 1825 och 1826. (Förra delen)

a55 skor, ehuru skillnaden d e m emellan måtte vara så stor, som den mellan tvenne arter af samma slägte möjligen kan vara; och län- karne af den kedja, som skulle förena desse begge ändar, om en sadan fins, måste uppgå till ett nästan oändligt antal. Hettan var i dag ej så qväfvande, som vanligt, och termometern var vid middagen nere till 3a°. Vi skredo också fram något for- tare, än gårdagen, hvartill mest bidrog hoppet att hinna fram till San Bartolome innan nat- ten. Klockan fyra lade vi i land vid en af de vackra platan-plantagerne, som nu började finnas på Flodens venstra strand. Här bada- des, som vanligt, och åts middag; b varefter tåget fortsattes igen, så att vi något derefter fingo sigte af den sistnämde Byn, som just icke gjorde någon synnerlig vacker tafla. E n stor kyrka i midten deraf, med sitt ned- brända tak, ser ut, som om en stor explosion derifrån hade kringstrött de bredvid liggande husen på en vidlöftig, i skogen uthuggen, slätt, h varvid hvärken träd eller buskar blifvit skonade. — Klockan fem foro vi långs den höga branta stranden, pa hvilken en mängd menniskor voro samlade, för att gapa pa den kommande Canoten; och just som densamme