Resa i Colombia, åren 1825 och 1826. (Förra delen)

63 bildade mans bekantskap, hvilken jag sedan hade att tacka för många glada och angenäma dagar under mitt vistande i Santa Marta. Född Corsicanare, hade han såsom Commis- saire de 1'Armée följt Napoleon under fält- tåget i Ryssland, och hade flyttat hit efter den store Mannens fall, som han alltid nämde honom. Också var det roligt att här i detta klimat höra honom beskrifva retraiten från Muscou, och vid hugkomsten af Rysslands is och snödrifvor utropa: "Ah! quel jroid terrible!" under det hettan utpressade svett- droppar både på berättaren och åhörarne. Man må icke föreställa sig att det var ett stort, präktigt bygdt, landtställe, som han bebod- de; ty sådane finnas icke i Colombia. Det var endast ett något bättre rappadt hus af bamburör och lera, hvilket icke skilde sig från de bredevid liggande, med palmlöf täck- ta husen, i annat än sin snyggliet och bättre möbler. Man blef också öfverraskad att om- kring väggarne i denna lilla Indian-koja fin- na taflor, föreställande Napoleon och alla dess förnämsta Generaler. De stodo alla i full uniform och le petit Cciporal i sin omisskän- neliga ställning med armarne i kors. Man kunde säga, att de voro här åter församlade