Sida 64
med ryska riket voro bland Finlands grundlagar de viktigaste och just de, hvilka i främsta rummet fastställa Finlands invånares rättigheter. Hvarje gång således, som kejsaren i sina tal och kungörelser nämner Finlands „konstitution** och folkets politiska rättigheter, afeer han i främsta rummet de ifrågavarande lagarna. Och att han ej gaf sin försäkran på måfå, utan att -känna Regeringsformens och Förenings- och Säkerhetsaktens innehåll, det har jag visat genom att anföra hufvudpunkterna i de memorial, i hvilka tre särskilda personer, två finnar och en ryss, framställde för kejsaren de viktigaste bestämmelserna i dessa lagar.1
Saken är så klar, att ytterligare bevis kunde synas öfverflödiga. De äga naturligtvis icke någon direkt statsrättslig, konstituerande betydelse, men i alla fall ett historiskt intresse såtillvida som ur dem framgår, att kejsaren under senare tider obetingadt uppfattade sin försäkran så, som den alltid uppfattats i Finland. Jag skall därför räkna upp några. Men därförinnan kan det vara godt att veta, hvilka lagar kejsar Alexander enligt hr Jelenev stadfäst, eftersom han icke stadfäst Regeringsformen och Förenings- och Säkerhetsakten.
Hr Jelenevs påstående är helt enkelt det, att de stadfästa lagarna voro — 1734 års lagbok och dess-
1 Finlands förening, sid. 118.
Källa: Project Runeberg ·