Sida 65
utom — tillägger han på ett annat ställe — Finlands gamla kyrkliga lagar. Ett tillfyllestgörande bevis härför finner han i den omständighet, att af ofvan nämda lagbok år 1824 en officiell rysk öfversättning publicerades, på hvars titelblad säges, att 1734 års lag bekräftats för Finland. Och eftersom denna lag icke innehåller politiska bestämmelser, utan endast en civil- och strafflag äfvensom delar af den ekonomiska lagstiftningen, så säger hr Jelenev, att kejsaren stadfäste de lagar, som dittills bildat grundvalen för finnarnas borgerliga frihet (гражданская свобода), men ingalunda för deras politiska frihet (политическая свобода). Såsom ett ytterligare stöd för denna sin åsikt påpekar han, att kejsaren i den bekanta kungörelsen af 1816 talar om finnarnas „borgerliga frihet" och säger sig hafva stadfäst de lagar, hvilka „under en lång följd af år" utgjort grundvalen för denna frihet. 1734 års lag, förmenar hr Jelenev, var en gammal lag, en värk-lig „коренной законъ", hvilket Sverges endast ett par tiotal år gamla politiska lagar icke voro.1
Vi se att hr Jelenev, om han också icke direkt säger det, gillar hr Ordins förklaring, att benämningarna „коренной законъ" och „основной законъ" äro till sin betydelse olika, och att kejsaren, då han bekräftade de förra, d. v. s. vårt lands „rotlagar", där-
1 Den fineka frågan, särskUdt sidd. 92, 94, 99, 102.
Källa: Project Runeberg ·