Finlands inre själfständighet. Till försvar mot fortsatta angrepp

med icke ännu bekräftade de senare, d. v. s. grundlagarna. Och likväl är det ett obestridligt faktum, att i början af vårt århundrade termen „коренной законъa användes i de ryska lagarna för att beteckna en politisk grundlag, loi fondamentale, hvilket man senare begynt öfversätta med „основной законъ**. Så kallas den lag af den 5/n april 1797, hvilken fastställer den nu gällande tronföljden och hvilken, om någon, är en politisk grundlag, till „коренной законъ" i kejs. manifestet den !2/a4 december 1825 och f—*- 1826, äfven-som ytterligare på ett ställe i den nuvarande ryska grundlagssamlingen, artikel 139 anm., fastän den på andra ställen i samma samling och därefter i allmänhet i kejserliga manifest betecknas med termen „основной законъ". Till detta afgörande bevis, hvilket äfven förut framhållits, må för denna gång ännu en omständighet läggas. Allt ifrån början af sin regering eftersträfvade kejsar Alexander I en kodifika-tion af de ryska lagarna, såväl de politiska, som de civila och kriminala, samt tillsatte för detta ändamål en särskild kommission. I denna kommissions förslag, t. ex. af år 1804, benämnas коренные законы de lagar, hvilka fastställa regeringssättet och den kejserliga familjens rättigheter äfvensom för öfrigt beröra frågor af största politiska vikt *. Benämningen коренные за- 1

1 Богдановичъ, Исторіл царствованія Императора Александра I, Tom. 1, 122—123.