Sida 4
gande betydelse, som solen har för vårt solsystem och sär-skildt för oss jordinvånare; ty med full rätt kan man säga, att den är vilkoret för all rörelse, all kraft ocli allt mate-rielt lif här på jorden.
Ett bantåg ilar fram öfver våra slätter eller en ångare plöjer hafvet. En blick in i maskinen visar oss, att det är stenkol, som förbrännes och som alstrar ångkraften. Men en geolog skall upplysa oss om, att kolen intet annat äro, än forntida växters lemningar, och att det värme, som vid förbränningen frigöres, är just det, som denna forna växtverld för många tusen år sedan mottog från solen och alltsedan magasinerat. En snölavin nedstörtar från ett hög-fjell och slår ned i dalen vid dess fot. Vi säga, att jordens dragning förorsakar fallet. Ja, intet tvifvel råder om, att den dervid är verksam, men lika visst är, att den alldeles ej är den egentliga orsaken till * lavinen. Det är solvärmet, som lyft snön, då i form af vattenånga, upp till bergets topp,’ och det _är samma solvärme, som upplöst sammanhanget mellan snöpartiklarne, så att de komma att falla. Den härjande orkanen, lika väl som det fruktbringande regnet äro barn af solen. Att detsamma är förhållandet med åskan, framgår redan deraf, att i polarlanden, der solvärmet är svagt, sådan aldrig förekommer. Men ej heller dessa kunna undandraga sig solens inflytande. En om-störtning, sådan som de hvilka vi snart skola få tillfälle att omtala, inträder på solen, och jorden höljer sig, framför allt i polartrakterna, i en präktig mantel af flammande norrsken. Vända vi oss vidare till växt- och djurverlden, finna vi solens inflytande om möjligt ännu mägtigare. Vi tala om blommornas färger, om drufvornas must o. dyl. Men gå vi till grunden med frågan, finna vi, att blombladen fått sina egenskaper från de olikfärgade strålar, hvilka finnas i solljuset och som visa sig, när detta brytes i ett prisma eller i regndropparne, och att frukternas safter få sin sötma i mån, som solen värmer dem. Erinrom oss dessutom den oerhörda skilnaden i växtrikedomen i ett tropiskt och i ett
Källa: Project Runeberg ·
