Sida 4
Inledning och källor
emellan intaga någon annan proportion än öfriga. Där en person i samma källa förekommit mer än en gång, har hans namn blott en gång antecknats. Att i hvarje särskildt fall konstatera personens svenska börd skulle varit allt för besvärligt. I de använda källorna torde blott mycket få personer vara af icke-svensk börd.
Materialet för denna statistik är icke synnerligen stort, men torde dock vara alldeles tillräckligt för att gifva en föreställning både om hvilka namn som förekomma ock om deras relativa frekvens. En fullständig statistik vore i alla händelser mycket svår att åstadkomma: den skulle omfatta alla under en viss kortare tid döpta personer af svensk börd. Ock för att få ett rätt begrepp om förhållandena borde man ändå taga medeltal af flere sådana för olika tider företagna räkningar.
Läsaren torde finna, att ett ock annat namn, som ursprungligen är kvinnonamn, här står upptaget som mansnamn, ock tvärtom. Det är utan tvifvel möjligt, att i dessa fall något misstag blifvit begånget i anteckningarna; men det är minst lika möjligt, att namnen värkligen blifvit oriktigt använda.
I de fall då ett namn klufvit sig i flera med i någon — om ock aldrig så obetydlig — mon olika uttal, ha dessa ättlingar uppförts som särskilda namn. De namn, hvilka betecknas som »ytterst sällsynta», ha i allmänhet fått behålla den stafning, de haft i källorna, så vidt ej flere stafsätt, tydligen afsedda att återgifva ett ock samma uttal, nödgat till val af ettdera. De öfriga namnen, sålunda alla som i frekvens öfverstiga 0,05 % ha blifvit normaliserade, i öfverensstämmelse med tidskriftens vanliga stafsätt. I fråga om plats i den alfabetiska ordningen har intet afseende fästs vid stumt h; dessutom ha c ock ch, där de otvifvelaktigt uttalas som k, samt q (ock qu) behandlats som k, ph som f, fv som v, z som s, æ ock œ som e.
Källa: Project Runeberg ·