Sida 180
[80 SÅR [L SIGNOR DITCA BESÖKER SIN LANDTEGENDOM.
hade de hälsat henne välkommen och önskat henne lycka, och nu kommo de fram med hvad de hade på hjärtat.
»Signora duchessa, ni vill säkert gå in i kyrkan och hälsa på madonnan. Jag ber er då att lägga märke till en sak. Madonnan behöfver en ny klädning, excellensa. Den har redan länge varit dålig, men vid sista processionen på madonnans fest tappade de nöten henne i backen, klädningen blef sönderrifven och barnet fick näsan skrapad. Vi ha nog sagt mellan oss, att vi ville gärna skjuta ihop till en ny klädning åt henne, men så menade en: bara icke sedan la signora duchessa blir sårad, när hon kommer. Passar det sig för oss att gifva madonnan en ny klädning utan att deras excellenser veta af det.»
Duchessan, som är uppfostrad i den protestantiska religionen, fast hon väl aktar sig för att tala om det för detta naiva • folk, som då skulle förlora allt förtroende till henne., känner sig helt förlägen öfver den nya skyldighet, som på detta sätt anvisas henne: att tänka på madonnans toalett.
Hon går in i kyrkan, en liten vacker byggnad i florentinsk stil, nybyggd af il nonno (farfadern), med trätak af bjälkar, stora apostlar målade på väggarna, ett marmoraltare, på hvilket står madonnan med barnet, med sin dubbla krona på hufvudet samt klädd i gul sidenklädning med guldbroderier.
Källa: Internet Archive ·
