Sida 16
[6 - \.NMNt;i:N- \ \ ■ . \ i : .
Veka.
Men jag vill inte — jag vill inte bli lik er. Något
så fult, så styggt. Salvator, hvar är du? Öfvergif mig
inte, du är stark, hvarföt försvarar du mig inte?
Andra nunnan.
Madonna! Hon är besatt af den onde. Det är
knappt att vi rå på henne. Ska vi inte kalla på vår
biktfar?
Abbedissan.
Hvad tänker du på? Innan hon ännu är riktigt
skyld en gång.
Första nunnan.
Om det är sant att detta är kejsarens dotter, så kan man också se, att hans rike är af den onde. SALVATOR {kommer fram).
Älskade, haf tålamod! Låt mig ila till din fader och underrätta honom, och det skall icke dröja länge förr än du skall föras i glans till kejsarborgen och mottaga alla folks hyllning och välkomsthälsning. Och ni, fromma systrar, tänk på hvilken dyrbar skatt jag anförtror er. Behandla henne väl, ni skall stå till ansvar inför kejsaren själf.
Abbedissan.
Vi stå till ansvar endast inför den som är öfver alla edra jordiska kejsare och kungar. Kejsarens dotter — eller ej, för oss är hon bara en fattig synderska, som vid korsets fot skall bedja om nåd.
(Salvahv gör en öm å/börd till farväl till Vera och går. Vera siar nu uppratt med nunnornas kliidesstyehen bundna
Källa: Internet Archive ·
