Sida 17
FÖRSTA AKTEN.
omkring sig och ser efter honom. Då han försvunnit vänder hon sig trotsigt om mot nunnorna.)
Vera. Hvad vill ni mig? (Nunnornas begrafningslika sång höres åter inifrån klostret.)
Abbedissan.
Lära dig att böja din trotsiga nacke och tigga om nåd.
(Nunnorna fatta henne med sina armar och släpa henne med sig till klostret.)
Vera. Förr skall jag dö än böja mig för de mörkrets makter, som ni lyda.
(Trädgårdsmästaren öppnar klosterporten vid abbedissans bultning och de gå alla in. Porten faller tung igen bakom dem.)
Fjärde scenen.
(Från bakporten till höger kommer ett stort zigenarfölje. SPERANZA är bland dem, hon är utstyrd på zigenarvis, men hon liknar starkt Vera, ehuru något mindre än hon. Hennes ljusa långa hår hänger fritt utslaget öfver axlarna som dennas. Hon går med dansande gång och småsjungande, men då hon får se hunden i gräset störtar hon på knä bredvid den.)
Speranza. Vindsnabb! Hur har du kommit hit? Du stackars trogna kräk, då kan inte din herre vara långt borta. Hvar är då min Salvator? Å, Vindsnabb, hur mycket
2
Källa: Internet Archive ·
