Sida 88
- \\\i.\i;i;.\s vä«; \i;.
Veka. Det kan inte vara tal om något misstag. Min häftiga sinnesrörelse vid din åsyn öfvertygade mig strax om att du är själfva —
DEN GAMLE {af bry ter häftigt). Inga namn! Jag är så van vid att höra mitt namn smädas, att jag helst är anonym. Men du kan kanske på något annat sätt antyda —
Vera. Var det inte du, som sade till Eva: ät af kunskapens träd på godt och ondt?
Den gamle. Alldeles riktigt — nu äro vi på det klara. Och du gillar mig alltså i den punkten, min kära flicka?
Vera. Denna samma åtrå efter kunskap, som du väckte i Evas själ, den är jag född med.
Salvator. Och liksom Eva meddelade denna åtrå till Adam, så har också Vera bjudit mig af den bittra, ljufva frukten, hvarför vi bägge för alltid blifvit förjagade ur paradiset.
Den gamle. Paradis! Ni tror väl inte på de amsagorna?
Veka. Nej, jag tror inte att det finns något paradis. Och inte något helvete heller.
Källa: Internet Archive ·
