Elden

sl

UTREDANDE AF ELDENS NATUR. 11

man kan öfvertyga sig om att det i alla afseenden för- håller sig som vanligt vatten; det är färglöst, utan lukt och smak (möjligen har det en liten bismak af rök) och öfvergår vid kokning till ånga utan att lämna någon rest. Vattendropparna ha uppstått därigenom att vattenånga, som finns i lågan, afkyles af det kalla glaset och blir flytande igen. ”) |

Vi äro således redan säkra på att ljuset icke alldeles försvinner, när ' det brinner, ty det bildas åtminstone vattenånga; vi skola nu se efter, om det finns något mera i lågan.

Försök 4. Tag en tallrik, ett tefat eller en bit hurudan som hälst af porslin och håll den ett par ögon- blick i ljuslågan. Vi se att på det hvita porslinet upp- står en svart fläck af sot. Sot är detsamma som kol, och försöket visar alltså att kol finnes i lågan.

Denna upptäckt ger oss anledning till trenne frågor.

För det första: hvarifrån har kolet i lågan kommit? Ja, det måste ju ha kommit från stearinet, ty från luften eller något annat håll tillföres intet kol. Det måste således finnas kol i det hvita stearinet. Vi veta ju, att äfven i ved, som är nästan hvit, finnes kol, ty när den brinner, lämnar den alltid kvar litet aska och kol. Ur trä kan man ju också framställa träko/, hvilket sedan i sin ord- ning kan användas som bränsle. Vi ha alltså flera bevis på att ett hvitt ämne kan innehålla kol. Men hur skola vi förstå detta? I vanliga fall kunna vi ju lätt nog upp- täcka kol, om det också är blandadt med något annat. Om vi stöta sönder träkol och blanda det med likaledes fin pulveriserad (= sönderstött) krita, så få vi dock en gråaktig blandning, och under ett starkt förstoringsglas kan man se att man har att göra med en blandning af två saker, äfven om den för blotta ögat ser alldeles lik- artad ut. Men om vi rifva sönder det rent hvita stearinet och se på det under det starkaste förstoringsglas, så kunna vi icke upptäcka annat än små, likartade korn af stearin

"') Att vattenånga finnes i lågan, låter rätt eget, när man betänker, att vatten just brukas för att släcka eld; vi måste dock komma ihåg, att man därvid använder flytande vatten, icke ånga, och i mycket stor mängd. — Angående eldsläckning hänvisas till Verdandis Småskrifter n:o 23, »Om förebyggande af eldfara och om eldsläckning», sid. 14.