Sida 108
inberättade Lagersvärd i hemlighet åtskilligt rörande Armfelts förhållande i Italien, hvilket icke kunde annat än göra denne ytterligare misshaglig i regeringens ögon; och då man längre fram trodde sig kunna beslå honom med högförrädiska stämplingar, gaf Lagersvärd föga efter för sin yrkesbröder Piranesi i nit att bespeja hans åtgöranden .
Den nye svenske ministern ställde sig från början på en vänskaplig fot med sina underordnade. »Jag bemötes med den mäst upptänkliga vänskap och höflighet», skrifver Lagersvärd. Och Piranesi berättar kort efter Armfelts ankomst, att denne talte med honom »di cuore aperto», och fann därjämte att han föreföll rätt lugn och sansad. Ännu icke fullt underkunnig om Reuterholms afsigter och stämning mot Armfelt, tillägger han i samma bref om denne: »Fastän jag aldrig har tyckt om honom, högaktar jag honom dock för den fasthet, som han visar så väl i motgångens som medgångens dagar» — ett föga förtjent beröm, som Piranesi förmodligen vid närmare besinning helst velat hafva osagdt.
I Rom återsåg Armfelt mer än en af sina bekanta från år 1783. I främsta rummet gällde hans besök kardinal de Bernis, som å sin konungs vägnar visat konung Gustaf och hans följe en så lysande gästfrihet, nu åldrad, betryckt och bekymrad öfver sitt fäderneslands öde, men ännu liflig och spirituel. Han fällde tårar vid tanken pä Gustaf III:s minne. Prinsessan Santa
Källa: Project Runeberg ·