Tillbaka Read Runeberg

3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt

Originalsida 53
Originalsida 53
Originalsida 52
Originalsida 53
52–53

Sida 53

noga iakttaga allt som rörde Gustaf Adolf: äfven det som förefölle mest otroligt, vore möjligt i dessa tider och — »ingen rök utan eld»: Sveriges regering »hade upphört att kunna rodna för sina handlingar».

*

Den måttstock, efter hvilken Armfelt under sin vistelse i utlandet bedömde tilldragelserna i Sverige, röjde allt mer och mer att han lefde i fjärran land, under intryck af djupt uppskakande beskaffenhet och i en omgifning, som bidrog att öka hans upphetsning.

Den fruktansvärda omstörtning i Frankrike, som så lifligt sysselsatt Gustaf III:s tankar under hans sista lefnadsår, nådde under tiden från sommaren 1792 till sommaren 1794 sin höjdpunkt. Det franska konungadömets fall efter d. 10 Augusti 1792, September-morden kort därefter, Ludvig XVI:s och hans gemåls afrättning, Dantons, Marats och Robespierres olika skräckvälden, allt visade samhällsupplösningen och fanatismen i en ständigt stigande yrsel, ända till dess att den 9 Thermidor syntes medföra en återgång till någon sansning. Europa i sin helhet liknade under dessa år en af dessa Rembrandts taflor, där ljuset faller skarpt och klart på en punkt, medan allt det öfriga synes höljdt i ett mörker, hvilket endast skingras af reflexerna från medelpunktens ljus. Men återskenet af franska revolutionens brand sträckte sig vida omkring: till Petersburg och Madrid, till Stockholm och Neapel. Öfverallt är det i väsentlig mån tilldragelserna i Paris, som, medelbarligen eller omedelbarligen, gifva sin färg åt statskonstens och folkstämningens växlingar.

En skarp reflex af denna samhällsbrand hade med blodigt skimmer upplyst äfven det aflägsna Sverige, och konung Gustafs död hade, såsom vi sett, ingifvit hans vänner de lifligaste farhågor för utbredandet af de revolutionära lärorna och deras praktiska tillämpning. De sammanfattade båda, såsom vi sett af de ofvan anförda utdragen af deras brefväxling, under namnet »jakobinism». Jakobinismen blef i Sverige såsom annorstädes för dem, som önskade samhällets bevarande, det »röda spöket» under sista årtiondet af 1700-talet. Äfven här stämplades man antingen som

Källa: Project Runeberg ·