Tillbaka Read Runeberg

3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814

Originalsida 171
Originalsida 171
Originalsida 170
Originalsida 171
170–171

Sida 171

folks exposé af allmänna ställningen, då man betraktar vår politiska och militäriska situation till alla sina delar och i sammanhang med det hela, så stelnar blodet i ådrorna, och man önskade genast se sig nedsänkt i grafven och undangömd för det tillkommande.»

I samma ton gå Armfelts bref under dessa mörka vintermånader, då Sverige stod på branten af sitt fall. Visserligen kunde han någon gång hoppas — »som Bonaparte ännu ej är förklarad Gud», — att »den hand, som hittills bevarat och skyddat det gamla Svithiod, ännu gör dess fienders (inländska och utländska) rådslag till intet». Men i allmänhet hyste han ej längre förhoppningar. »Idén att se sitt fosterland styckadt, att från en nation, som gifvit lagar, blifva en stat, som i anseende till sin svaghet nödgas få dem — detta är hjärtfrätande för hvarje svensk. Men för mig, som tjent Gustaf III, som sett hvad vi ega för ressurser, då de rätt användas, för mig olycklige, som har det enda, som utgör min existens, i fiendens händer, för mig är denna ställning så krossande, så jag ej begriper, att jag lefver och icke dör af sorg. Enskildt är min ställning, ehuru i visst afseende bekymmersam, dock vida lyckligare, än om jag som general en chef vore på scenen.» — Och då nyåret 1809 gick in, skref han: »Man kan ej önska någon ett godt nytt år, ty äran och förnuftet synas befalla hvar ärlig svensk att anse döden som den högsta välgärning.»

Dock försjönk han icke i hopplös förtviflan. I hans uppfinningsrika hufvud föddes nu i ensamheten, liksom på hösten 1807, planer till fäderneslandets räddning. Ett af dem, närmast att anse som ett foster af hans lifliga inbillningskraft, har tiden bevarat. Ett bref till hans vän landshöfdingen grefve Axel Rosen (22/12 1808) lemnar följande utkast.

»Om vi hafva moyens att göra en campagne, om England med sina flottor vill secondera oss, så vill jag återtaga Finland. Tro ej, jag är galen! Men så är min plan, hvilken ej lönar mödan uppgifva till vederbörande, 1:0 för att den ej följdes, 2:0 för att, om den vidtoges, ingen secret blefve, hvarpå likväl allt beror: man skulle nu samla föda, ammunition, transportfartyg m. m.; man skulle engagera England att gifva till Maj månads

Källa: Project Runeberg ·