Sida 14
3. Iakttagelser af nyttiga färger bland djur och växter
NE sasska
a SYRE) se Pa SENAT od Arr AA Stake FÄR ME SR EE TSE te era rp Aspen mager SAR a 2 SÖÄR ISS RRE oideeg
14 FÄRGERNAS BETYDELSKR I DJUR- OCH VÄXTVÄRLDEN.
man dragit slutsatsen, att de äro skyddade genom sin oaptitlighet — en åsikt, som bestyrkts genom talrika, miss- lyckade försök att truga dem på fjärilsätande djur. Den granna dräkten är sålunda en i de tropiska, af lif och rörelse myllrande urskogarna högst nödvändig skylt om oätbarheten.
Förklädnad. Man har länge vetat, att en del fjärilar på ett mycket påfallande sätt likna sådana allmänna, väp- nade insekter som bin, getingar och sågsteklar, samt att vissa parasitiska flugor till färgen likna de steklar, hos hvilka de äro snyltgäster. Den getinglika glassvärmaren är ett i Sverige -välkändt exempel på en fjäril, hvilken, olikt andra fjärilar, har alldeles genomskinliga vingar samt, hvad dessas form så väl som kroppens form och färg beträffar, i hög grad likvar en geting. Vi behöfva icke fundera länge, förrän det faller oss in, att en oskadlig, ätbar fjärls yttre likhet med en farlig, tack vare sin gaddbeväpning nästan oätbar geting måste vara mycket nyttig för den förra. Att blifva misstagen för en geting
måste ju i otaliga fall låta vår fjäril gå skottfri, då han .
säkerligen skulle blifvit förföljd och fångad, om han igen- känts för hvad han är — en fjäril. Eller, allmännare uttryckt, att härma oätbara djurs varnande färgteckning måste uppenbarligen under vissa förhållanden vara lika nyttigt för ätbara djur som att äga färger, hvilka göra dem svåra att upptäcka i sin vanliga omgifning. — Då Bates studerade de varnande färgerna hos helicovidfjärilarna i Sydamerika, fann han, att det bland dem förekommer femton arter hvitvingar, fyra arter riddarfjärilar, fjorton arter spinnare samt ytterligare tio arter af två andra, ätbara fjärilsfamiljer, hvilka på det mest förvillande sätt till färg,
teckning och form likna olika arter af de oätbara heliconi-
derna. Wallace förklarar, att — anatomiskt och fysio- logiskt sett — hvitvingar, riddarefjärilar och spinnare afvika lika väsentligt från heliconider som svin från får eller svalor från sparfvar. För en insektkännare är det därför lika öfverraskande att finna en hvitvingefjäril för- villande lik en heliconidfjäril, som det för en zoologiskt olärd människa vore att finna en sparfart, hvilken till yttre kroppsform, färg och teckning på det allra fullkomligaste sätt liknade en svalart! Om en företeelse af sistantydda
Källa: Project Runeberg ·
