Sida 334
väcka till deltagande verksamhet både de slött likgiltiga och de tveksamt vidskepliga.
Riksdagen samlades på hösten 1761, och på riddarhuset inlemnades af herr Alexander Morath ett memorial med begäran, att hofrätten skulle förständigas att ånyo granska den sista trolldomsprocessen i Dalarne. Inte en röst höjdes häremot. Både hattar och mössor voro eniga om att processen vore en skamfläck för landet. Man kunde naturligtvis då för tiden inte alldeles låta bli att tvista, och tvisten gällde denna gång, om den orättfärdige domaren borde afsättas eller ej.
Äfven inom presteståndet ansåg man, att saken ånyo borde granskas, fastän man hade olika åsikt med adeln huru frågan rätteligen borde behandlas. Några instämde med herr erkebiskopen, att denna sak vore alldeles för allvarlig för att man skulle gilla det af adeln föreslagna memorialet, hvilket vore affattadt, menade man, i opassande ordalag och alldeles som om man toge för gifvet, att i denna sak intet hexeri förelåge.
Då de anklagade qvinnornas sak förevar på riddarhuset, framhöll kammarherre Reuterholm, hurusom grefvinnan de la Gardie hjälpt qvinnorna med en exempellös frikostighet och i hela denna sak ådagalagt så mycken omtanke, att ståndet såsom ett tecken af sitt välbehag öfver hennes handlingssätt borde låta slå en medalj öfver henne. Mot förslaget invände talmannen, hennes svåger grefve Fersen, att han trodde sig veta grefvinnan vara nöjd med det allmänna gillande hennes handlingssätt rönt och ej önska någon belöning. Reuterholm vidhöll sitt förslag, menande att herr talmannen »endast af modesti, såsom grefvinnans nära släkt» motsatte sig förslaget. Andra instämde i detsamma, och ridderskapet beslöt slå en medalj öfver grefvinnan »till belöning af en ovanlig dygd».
Medaljen, graverad af den bekante gravören Fehman, slogs 1761 och är numera rätt sällsynt. Atsidan visar hennes bröstbild med eklöfskrans. Frånsidan bär inskriften: »Ful-crum infelieibus», d. v. s. »En hjälp för de olyckliga». På randen står på latin: »Af ridderskapet och adeln för tolf från orättvisa räddade medborgarinnor».
Genom sitt energiska ingripande hade grefvinnan de la Gardie lyckats få upprättelse åt qvinnorna, deras frisägelse
Källa: Project Runeberg ·