Sida 344
Fru Nordenflycht var för denna krets, hvad Olof von Dalin var för en annan, som på Drottningholm kring Lovisa Ulrika samlade sig med samma q vasi-vetenskapliga intressen, med samma vittra sinne och med liknande oskyldiga, glada tidsfördrif. Kungligheten gaf åt denna senare krets en glans, som den förra saknade, men ersatte genom en mera okonstlad glädtighet.
Bland fru Nordenflychts vänner voro många, som tillhörde Lovisa Ulrikas omgifning. Skaldinnans anspråkslösa villkor hindrade henne likväl att träda i närmare beröring med kronprinsessan. Hon uppvaktade henne, och hon dedicerade till henne några dikter, hvilka ej blefvo obelönade — det var allt. Ehuru högt uppburen af alla vitterhetens vänner och ansedd såsom Sveriges då lefvande främste skald näst Dalin, blef ej fru Nordenflycht medlem af den af Lovisa Ulrika 1753 stiftade Vitterhetsakademien, ej heller erhöll hon något pris för sina dit inlemnade dikter.
Begärde Lovisa Ulrika af sin hofpoet Olof von Dalin några närmare underrättelser om fru Nordenflycht, torde hon ej hafva erhållit några särskildt lofordande. Han ensam tyckes ej hafva berörts af den tjusning, som alla andra kände vid läsningen af hennes dikter, eller funnit behag i hennes okonstlade, hjärtevarma väsen, denna blandning af »eld och tårar», hvarom hennes samtida tala. Hade måhända den store skalden den lilla svagheten att vilja vara utan medtäflare om den svenska sångmöns gunst?
Fru Nordenflycht beundrade oförställdt Dalin och har af honom mottagit många intryck, många lärdomar. Hon hade också lätt att beundra, svärma, älska. Hennes lätta, lifliga samtalston, den vänlighet, som strålade ut ur hennes stora ögon, hennes infall och hennes beläsenhet gjorde henne till en sällskapets medelpunkt, hvarhelst hon befann sig. Intet docerande pedanteri, ingen tryckande öfverlägsenhet, men en förmåga att lifva och glädja, en förmåga att uppfordra andra till täflan. Unga vitterhetsälskare samlades hos henne, och hon kom att på dem utöfva det uppmuntrande, sammanhållande inflytande, som i alla tider har utgjort qvinnans största insats i litteraturen.
Sitt hem hade hon ordnat efter eget hufvud. Det var inte alls af det vanliga slaget, och tillgångarne medgåfvo
Källa: Project Runeberg ·
