Sida 372
hade dessutom frihet, denna dyrbara lifs- och hälsodryck, och drack den med den friska landtluften i fulla drag. Min halsa blef förbättrad till kropp och själ, och jag njöt ett plågfritt lif, desto mera som det ej var onyttigt for andra. Jag påminde mig ej sällan din så ofta yttrade önskan att hafva bredvid dig några munnar, i hvilka du kunde stoppa den mat, du tyckte vara öfverflödig för dig. Detta nöje förskaffade jag mig dagligen, rätt ofta med försakande af egen njutning, och denna lilla frivilliga svältkur gjorde mig obeskrifligt godt.»
»Men allt detta är förbi,» fortsätter hon, »jag är nu ett
noll i frihet som i förmåga.-----------All den lycka, all den
glädje jag för mig begär, är att vara ett stilla vittne till din och systrarnes. Ack, när skall jag kunna bli det? Vår familj efregatt går antingen i marvatten eller står i dyning och stiltje, och den har, ända sedan den gick af stapeln, ej haft en frisk och god vind. Blås, Kajsa, blås!!!»
Och »Kajsa» blåste. Fredrika Bremer stod närmare verksamhetens och ryktbarhetens kuster än hon trodde.
Hon hade alltid haft ett oemotståndligt begär att skrifva bref, dagböcker, anteckningar, lika godt hvad, och på alla familjens högtidsdagar hade hon uppvaktat med stycken på vers och prosa. Hon hade dock alltid betraktat skrifningen som ett tidsfördrif och aldrig tänkt på att blifva författarinna. Det tänkte hon inte heller, då hon skickade till sin bror August i Upsala några noveller hon nedskrifvit under den trefna ensligheten på Arsta. Hon tänkte endast på att hon genom dessa noveller kunde få några penningar till de fattiga. Stort blef jublet inom systerringen på Arsta, då underrättelse kom, att hon hade fått en förläggare, villig att betala henne 100 rdr i författararvode.
År 1828 utkom det första häftet af »Teckningar ur hvar-dagslifvet». Under loppet af de två följande åren utkommo ytterligare tvänne häften.
Dessa teckningar röjde en utpräglad författarindividualitet. De skilde sig lika mycket från den romantiska skolans fantastiska skapelser som från de gamla, tunga romanerna från det förflutna århundradet. Den engelska litteraturen kunde visserligen uppvisa liknande teckningar ur hvar-dagslifvet, men Fredrika Bremers hade dock sin säregna,
Källa: Project Runeberg ·
