Tillbaka Read Runeberg

Märkvärdiga qvinnor: Serie 2. Svenska qvinnor

Originalsida 378
Originalsida 378
Originalsida 378
Originalsida 379
378–379

Sida 378

tänkesätt, och befrämjat den svenska vitterhetens namnkunnighet i främmande länder.»

Fredrika Bremer hade i början af sitt vistande i hemlandet känt sig nöjd med sin värld. Men allt som åren gingo, började hon längta ut till nya människor, till nya intryck. Hennes gamla reslust vaknade. Hon hölls dock vid hemmet af tanken på modern och systern ‘ Agathe, hvilka voro ganska ensamma, sedan döden skördat bröderna och systern Hedda. Men då Charlotte Qviding med sin man 1847 flyttade upp till Stockholm, ansåg Fredrika, att något hinder för fullbordandet af hennes djärfva resplaner ej längre förefanns.

Hon reste ned till sin gamle vän prosten Böklin i Skåne, vistades en längre tid — just under krigs- och revolutionsåret 1848 — i Köpenhamn och for därefter öfver London till Norra Amerika. Detta var resans mål. Hon var inbjuden dit af de många vänner till hennes författarskap, som där funnos. »Jag reste,» skrifver hon härom, »för att andas en ny och friskare lifsluft, för att betrakta folklif, institutioner och förhållanden i en ny stat, för att bli klarare i vissa frågor rörande statens och folkens utveckling och i synnerhet för att betrakta qvinnorna och hemmen i den nya världen och från hemmets tröskel få en utsikt öfver mänsklighetens framtid, ty såsom floden födes af himmelens källor, så födas folkens lif och öden af hemmets förborgade lif.»

I början af oktober 1849 landsteg Fredrika Bremer i New-York, och först i sept. 1851 kom hon åter till Europa. Det var sålunda ej en af de vanliga ytliga turistfärderna, som hon hade företagit, utan hon hade lärt känna det unga landet så, som få af Europas skriftställare fått göra. Hon genomreste Förenta Staterna från öster till vester, från norr till söder, ända ned till det spanska Kuba. Öfverallt fann hon vänner och beundrare i tusenden, som läst hennes teckningar ur hvardagslifvet. Hon kunde ej mottaga alla de inbjudningar, som ställdes till henne, och ändock höll hon på att blifva utsliten till både kropp och själ af alla de människor af olika stånd och villkor, som ville visa henne en vänlighet eller åtminstone trycka hennes hand, se hennes anletsdrag. Amerikas förnämsta män och qvinnor täflade i att visa henne uppmärksamhet. Hon talade nationalekonomi

Källa: Project Runeberg ·