Geografiska skildringar för skolan och hemmet. Del 4. Amerika

första dunkla underrättelsen om de stora sjöarna längre in i landet. Under sina båda senare resor försökte han kolonianläggningar, hvilka dock misslyckades. Först på 1600-talet grundlädes under Champlain varaktiga kolonier vid Lawrence-floden.

För kännedomen om Amerikas polartrakter måste ännu ett tredje, raskt uppblomstrande sjöfolk, britterna, fortsätta sina forskningsfärder. Det gällde äfven för England att finna en sjöväg till Kina; men då man förgäfves sökt den ända till 50° n. br.. så återstod endast den kalla norden, och af den västliga vägen till Indien, som Kolumbus först slagit in på, måste blifva en nordvästlig väg, eller som det hette under engelsk flagga: man sökte nordvästpassagen. Frobisher företog tre år å rad tre resor till samma trakt, till en djupt i landet inskärande bukt norr om Hudsonsundet. Så till vida påminna hans färder om Cartier’s resor, som alltjämt hade samma mål i sikte. Frobisher företog sina expeditioner åren 1576 till 1578. Han har egentligen icke upptäckt något annat än en bukt, som bär hans namn, men som han utan tvekan förklarade vara ingången till nordvästpassagen, hvarför den länge på kartorna kallades Frobishersundet, en villfarelse, som först i våra dagar blif-vit rättad. Mycket mer betydande voro de färder, som 1585—87 företogos af den skicklige sjömannen Davis, som seglade åt norr genom det efter honom nämnda Davissund och slutligen öfverskred 72° n. br. Den amerikanska nordens natur har han riktigt anat, när han skref, att hela Amerika i norden upplöste sig i öar. Hans efterföljare, Hudson, sökte, djärfvare än alla sina föregångare, öfver nordpolen en väg till Indien och Kina, men nödgades på sin färd 1607 vända om vid isbandet mellan Ostgrönland och Spetsbergen. Honom hafva vi atfc tacka för utforskandet af Hudsonsundet och Hudsonviken under hans fjärde polarfärd 1610. Tyvärr visade sig äfven denna väg som en återvändsgränd, och så kunde Hudson med full rätt uttala den öfveitygelsen, att endast i förlängningen af Davissundet en passage vore tänkbar. Här framträngde Baffin under åren 1611—15 ända till ingången af Lancaster- och Smith-sundet. Därmed upphörde under två århundraden dessa forskningsresor och upptogos först åter i vårt århundrade.