Sida 91
Kulneff
91
Och älska var hans hjertas lust,
Och lika fritt som snabbt hans val, Han kom blott från en blodig dust
Och gaf helt fermt en bal;
Och se'n han lågat natten ut
Tog han sin skönas sko till slut
Och fyllde den ur närmsta bål
Och drack sin afskedsskål.
Du skulle sett hans anletsdrag!
An finns på mången hyddas vägg
Bland taflor en af eget slag,
En bild af bara skägg;
Du träder närmre, och du ser
En mun som under skägget ler,
En blick helt öppen, varm och mild,
Det är just Kulneffs bild.
Dock fick man vara trygg och van För att ej blekna vid hans choc, Var man det minsta rädd för fan, Var man för honom ock; Det var på håll hans åsyn blott Som skrämde mer än pik och skott, Och hellre såg man mot hans hugg Än mot hans svarta lugg.
Källa: Internet Archive ·