Sida 157
Fänrikens Helsning (till Greg. Tigerstedt)
Fänrikens Helsning.
(Till Gregori Tigerstedt på femtionde årsdagen af striden vid Revolax.
Har du på lifvets stigar märkt nångång Ibland de tusende, du der sett vandra, Hur af en okänd makt, ett inre tvång, En menniska kan dragas till den andra? Man ser ett anlete, en röst man hör, Och fängslas, glades, vet ej sjelf hvarför.
Det fanns vid Cronstedts skara förr en man,
Ännu i minnet kär för mig att skåda,
Jag var re'n veteran, en yngling han,
Men samma anda bodde i oss båda.
Jag glömmer mycket, glömmer lätt, men nej!
Gregori Tigerstedt jag glömmer ej.
Det syntes på hans blick, hans gång, på allt, Att han var född för svärdet, ej för trossen. En högrest krigarbild, en smärt gestalt Gick han sin bana fram den raska gossen.
Källa: Internet Archive ·