Sida 59
Den döende Krigaren
Den döende Krigaren.
r örsvunnen var en blodig dag,
Det var på Lemos strand,
De slagnas sista andedrag
Ken tystnat efterhand;
Det mörknade kring land och haf,
Och lugn var natten som en graf.
Vid brädden af den dunkla våg,
Som skådat dagens strid,
En gammal krigare man såg,
En man från Höglands tid;
Hans panna låg mot handen stödd,
Hans kind var blek, hans barm förblödd.
Ej kom en vän, som kunde få Hans sista af skedsord,
Källa: Internet Archive ·
