Sida 98
folk. I lemningarna efter den till stenåldern hörande, vigtiga påbyggnaden vid Hohenhausen i Schweiz har man funnit sådana bågar af idegran (fig. 87).1
Utom de redan omtalade, framtill spetsiga pilarne begagnades under stenåldern äfven ett slags "tväreggade" flintpilar af den form som Atl. 66 visar. De flesta vi nu känna från Sverige äro funna på den förut (sid. 55) omtalade "Lindormabacken" söder om Åhus i Skåne.2 Att de verkligen varit pilspetsar, visas af originalet till fig. 84, som är funnet i en torfmosse på Fyen.3 En dylik pil med tväreggad spets af flinta från Egypten förvaras i Brittiska Museet (fig. 86),4 der man äfven ser en mängd liknande pilar med framtill tvära spetsar af brons från samma land;5 sådane pilar äro också afbildade å de egyptiska monumenten.6 Tväreggade pilspetsar af flinta äro likaledes funna i Skotland, England och Frankrike.7 I sistnämnda land har man i en grotta, som varit begagnad till grafkammare, sannolikt under den yngre stenåldern, funnit tväreggade flintpilar m. m. samt skelett af flere menniskor, af hvilka en troligen blifvit dödad med en sådan pil. Pilen satt ännu djupt inborrad i en af ryggkotorna.8
Äfven i Norden har man funnit menniskor och djur, som tydligen blifvit dödade eller sårade med flintpilar. I den redan (sid. 89) omtalade gånggriften vid Borreby på Själland hittades en menniskohufvudskål, i hvars ena ögonhåla en liten pilspets af flinta satt fast.9 Och Steenstrup har uppvisat två märkliga, i danska torfmossar funna ben af djur, som blifvit sårade af flintvapen, troligen pilar. Det ena benet är underkäken af en kronhjort, som blifvit träffad af en flintpil, hvilken genom stötens häftighet sprungit sönder, så att många små skärfvor deraf inträngt i benmassan, ehuru såret sedan blifvit nästan läkt. Det andra benet är ena refbenet af
Fig. 88. Pilspets
af hen med insatta
flintskärfvor, f. i
Skåne. 1/2.
1 Keller, "Pfahlbanten", 5:ter Ber., pl. 10 fig. 20 och sid. 41.
2 Jfr "Hall. fornm.-för:s årskrift'', sid. 132.
3 Madsen, "Steenalderen", pl. 22 fig. 19; af skaftet finnes nu endast 1 1/2 tum qvar.
4 Evans, "Stone implements", sid. 329.
5 Nilsson, "Stenåldern", 2:dra uppl., sid. 180.
6 Lepsius, "Die Metalle in den aegyptischen Inschriften" (Berlin, 1872), pl. 2 fig. 12 och sid. 112.
7 Evans, "Stone implements", sid. 352, 353.
8 "Matériaux pour 1'histoirc de Thornme" 1872, sid. 198; Briisscl-kongressen, s. 403—4.
9 Madsen, "Steenaldercn", pl. 17 fig. 16. — Ett annat exempel (från Vestergötland) anföres i "Månadsbladet" 1872, sid 24 not.
Källa: Project Runeberg ·