Sida 62
men smalare. — Fig. 23. Man har trängt djupare ned; inom ringen finnes ej mer någon plan yta, utan endast en spets. — Fig. 24. Hålet är djupt; midten bildar en hög konisk tapp.— Fig. 25 och 26. Hålet är nästan färdigborradt; tapparne hafva blifvit afslagne på olika höjd.— Fig. 27 visar en afslagen tapp, funnen i Näs socken, Vestergötland.1
Stenyxor med påbörjade skafthål af detta slag äro nästan alltid borrade endast från ena sidan; mycket sällan ser man, såsom å fig. 24, att hålet (utan tapp i midten) är börjadt äfven från andra sidan.
Fig. 21. Skåne. 1/1
Stundom finner man stenyxor, hvilka visa tydliga spår af att hålet ursprungligen varit snedt borradt, ehuru felet vanligen snart blifvit märkt och så godt som möjligt rättadt. Fig. 28—32 visa några prof härå.
Båda de nu beskrifna slagen af påbörjade hål (med eller utan tapp i midten) ses visserligen på de simplare stenyxorna;2 men de om mera konstfärdighet vitnande hammarne, särskildt de s. k. "båtformiga" (Atl. 96), torde vanligen hafva varit borrade med ett rör.3 Det synes äfven ligga i sakens natur, att denna method är yngre än den först beskrifna.
1 St. M. 4727. Några dylika tappar tillhöra d:r Wittlocks samling i Vexiö, och några finnas i antik-kabinettet i Wien. Jfr äfven Grewingk, "Das Steinalter der Ostseeprovinzen", sid. 26, pl. 2 fig. 13, och Evans, »"Sterne implements", sid. 43.
2 Utan tapp: Atl. 33. Med tapp: våra fig. 21. 22. 25. 26, 28. 31, 32, Atl. 34 och "Årböger" 1866. tillägget sid. 10.
3 St. M. 2442.
Fig. 22. Dalsland. 1/1.
Fig. 23. Blekinge. 1/1.
Fig. 24. Sverige. 1/1.
Fig. 25. Vermland. 1/2.
Fig. 26. Vestmanland. 1/1.
Fig. 27. Tapp. lösslagen ur hålet på en stenyxa. Vestergötland. 1/1.
Fig. 21—26. Genomskärningar af stenyxor med påbörjade skafthål.
Källa: Project Runeberg ·