Sida 3
INLEDNING.
När under de sista åren frågan om upprättandet af en arbetarstatistik i Stockholm blifvit väckt, har detta säkerligen skett i syfte att finna en utgångspunkt, från hvilken de olika partierna i denna fråga skulle kunna öppna förhandlingar. Detta är också utan tvifvel både önskvärdt och i högsta grad af behofvet påkalladt. Ty i hvad som rör de tvisteämnen, hvilka klass-skilnaden framkallar, är ingenting mera påtagligt, än att klyftan mellan de olika klasserna är så vid, att ett ömsesidigt förstående under nuvarande förhållanden måste blifva både ringa och sällsynt. Och det faller af sig själft, att förhandlingar mellan partier, hvilka ömsesidigt misstro och missförstå hvarandra, med nödvändighet skola leda till otillfredsställande resultat.
Detta förhållande af ömsesidig misstro är naturligtvis särskildt i hög grad ägnadt att försvåra alla försök för den ena klassen att vinna en riktig kunskap om den andras vanor, tänkesätt och förhållanden. »Den, som är mätt, förstår icke den, som är hungrig», säger ett ryskt ordspråk, hvilket jag redan för tio år sedan satte till motto på den första bok, hvarmed jag sökte skildra lefnadsöden och människor bland dem, hvilka pläga gå under benämningen »fattigt folk». Under de tio år som sedan dess förflutit, har jag lärt mig att se förhållandena äfven från den andra sidan,
