Sida 273
II. Folkfester
Vid Dunk och Kurra gömma plägade fordom den som istod» och räknade till tjugo göra detta på följande sätt:*
En och två Bad mig gå Tre och fyra Spela lyra Fem och sex Valla gäss Sju och åtta Bär till måtta Nie tie Slipa lie 'Elfva tolf Slå näsan i golf Tretton fjorton Plocka hjortron Femton sexton Vattna hästar Sjutton arton Sopa gatan Nitton tjuge Slå bolln i hufve.
Spänna kyrka (Spåna kyrka) är en lek som icke anses tillhöra det finare slaget och som blifvit förvisad till kasernen. Och ändå är den en högst klassisk lek. På franska heter den Hautcs-coquillcs, pä engelska Hot-Cackcls och förekom bland de engelska fruntimren redan 1344, frän hvilket år ett Bodleianskt manuskript meddelar en afbildning af leken. I tredje delen af Atland omnämnes den bland jullekar och kallas Spennia kyrkia.
För att nu öfvergå till allvarligare ämnen vilja vi tala något om de första undervisningsböckerna. A-B-C-boken, nyckeln till al] kunskap, orsaken till de första bittra tärarne, är en urgammal uppfinning. I Tyskland kallas den Fibel och var ett bland de första föremålen för boktryckarekonsten. I Sverge är abe-boken påbjuden i 1571 års skolordning, dock hafva vi icke sett något äldre exemplar än ett från 1637, hvilket är tryckt i Upsala och uppger sig vara andra upplagan. Att boken är på latin, behöfver väl knapt anmärkas, och att innehållet mestadels består af gudsord icke heller. Först kommer ett abc; derpå oratio dominica (fader vår); symbolum (trons artiklar); dcccm præet pta (tio buden); bordsbön; tacksägelser, döpel-sens och altarets sakrament, morgon- och aftonböner och slutligen
• I Svenska Fomsånger är cn bond-variant.
Källa: Project Runeberg ·