Sida 4
om regn före midsommar: efteråt kommer det nog din bön förutan“, “Nordanvind i Juni blåser in säd i landet“. Hösten åter bör så länge som möjligt vara frostfri, så länge vegetationen ännu varar, och äfven senare, ty blid höst anses förebåda sträng vinter. “Oväder i September betyder mycket snö i Februari och Mars samt ett godt sädesår.“ “Mycken frost och snö i Oktober bådar mild Januari.“ “Regnar det på Galle — Växer det korn på knalle.“ “Om Mårtensgås går på isen — Trampar julebocken i f-n.“ “Om Anders braskar — Jul slaskar och tvärt om.“ Men det heter å andra sidan: “Om stubben har hatt, Andersmessnatt, Då är vintern satt, och varar till Vårfrunatt“, ty med December bör vintern inträda. “Kall December med mycken snö lofvar godt år.“
Därefter följa de s. k. “Bemärkelsedagarna“. Dessa äro af olika slag. Först märka vi sådana, där väderleken sättes i samband med helgdagarna, såväl de fasta som de rörliga. Uppenbart är, att åtminstone de sistnämnda sakna all betydelse. Uppgifterna äro också därvidlag ganska stridiga. Bondepraktikan t. ex. anser, att “Pingstdags regn är sällan godt“ och i Kalmar län säges, att “Pingstdagsregn faller som etter på jorden“, under det att Sibylle spådom åter lofvar, att “våt pingst gör fet jul!“ Såväl Bondepraktikan som Sibylle spådom äro ense om, att “om påskdagen är regnig, blifver det året litet foder; men är den klar, blir godt bete och mycket smör“, men däremot tror man i Västergötland, att “regnar det påskdagen och två följande söndagar, blir godt år“. Rörande öfriga bemärkelsedagar måste man skilja mellan sådana, af hvilkas beskaffenhet den kommande väderleken, årsväxten m. m. skall bero, dels sådana, om hvilka det påstås, att de skola i allmänhet själfva hafva en viss väderlek. Hvad de förstnämnda beträffar, så gäller i allmänhet detsamma, som ofvan sagts om månader och årstider, att de i allmänhet böra hafva det för årstiden önskligaste vädret. “St. Pauli dag (25 Jan.) klar betyder god årsväxt“; “Kyndelsmess’tö — Fruset korn och ruttet
Källa: Project Runeberg ·