Sida 5
hö“, men “snö denna dag betecknar snar sommar“, “är Tiburtius (15 April) kall, blir sommaren varm“. — “Den 13—15 April kallas sommarmåla-dagarna. Sommaren börjar nu och får motsatt väder mot dessa dagar“, således blir vacker sommar, om de äro våta. — “Fryser det natten till vårfrudagen (25 Mars), så fryser det 40 nätter därefter.“ — “Regnar det Petri-Fäng (1 Aug.), blir det allt tre-vecke-regn.“ — “När Viti tid (15 Juni) regnar, blir fruktbart år“, o. s. v. Märkliga undantag härifrån finnas dock, t. ex. “Trettondagstö — bättre än 20 lass hö.“ Stridiga uppgifter om samma dags betydelse förekomma äfven ofta. Hit hör ock bestämmandet af hela följande årets väderlek af väderleken på julaftonen, eller på grund af den vecka, dag, hvarpå juldagen infaller, eller af väderleken på de tolf dagarna, som följa efter juldagen, af hvilka hvar och en bestämmer vädret för motsvarande månad under följande år, o. s. v. “Om Jule-Afton“ säger Bondepraktikan:
“Är Jule-Afton och Jule-Natt klara Föruthan rägn och wäder, så tag wara, Thet Åhret blifwer nog både korn och wijn, Så får hwar nog til Födan sin, Men blifwer thet wäder och rägn, Betyder thet litet Korn och Wijn i hvar äng. Kommer Wäder af östan hijt, Tå döör Qweg och Diur i thenna tjd, Men kommer thet oss ifrån wästan, Blifwer Siukdom Kungars och Förstars gäst: Döden skal taga många af them ock så, Som borttager alle både stora och små. Kommer Wädret af nordan tå gläd tu tigh Ty ther efter följer ett godt Åhr wisserlig, Men om thet kommer af sunnan ther näst, Thet betyder dagelig Siukdom wist.“
Bland de bemärkelsedagar, som anses i allmänhet själfva hafva en viss väderlek, märkas först de s. k. Järnnätterna, olika i olika provinser, hvilka anses vanligen vara de sista frostnätterna om våren eller de första om hösten. Märklig är den frost-tid, som i många länder anses medfölja dels i
Källa: Project Runeberg ·