Sida 151
A. Wilh. Lindbergs
Pianoetablissement (f. d. Ivar Hirsch)
Stockholms äldsta pianohandel etablerad år 1856
26 Regeringsgatan 26
REINH. V. RAMSTEDT jr. = = Klädeshandel
Storkyrkobrinken N:o 7, STOCKHO M Stockholm (HÖRNET AF VÄSTERLÅNGGATAN) ALLM.; TEL. 5988 SS Skandinaviska Bankens hus; Telegräfadress:
Piano, Stockholm
Största urval i Sverige af Flyglar, Pianinon och Orglar från de bästa svenska och utländska fab-
riker; S—1O års garanti.
Mora Slöjöutställning
6 Jakobsbergsgatan 6. (Hörnet af Biblloteksgatan)
STOCKHOLM
ÖS Stort och rikhaltigt lager af äkta Dala-arbeten.
Dräkter från — ==
Mora, Rättvik, Leksand,
Orsa, Floda.
Allmoge Väfnader.
Ledig annonsplats
Ledig annonsplats
BOKTRYCK —=t>
med eller utan Illustratloner, enklara eller dyrbarara ut. styrsel, omsorgsfullast hos
BONNIERS GÖTEBORG
Bafra Cigarretter
rekommenderas
PORTRÄTT H. M. Konung Oscar II
efter aqvarelleradt fotografi från Hoffotografen
Gösta Florman. Med ram & krona från
Silfvermedalj i
Sillvermedalj i Stockholm 1597 )
Stockholm 1897.
J, P. Löfberg & Oo,
Kr. 11:50 3 Utan ram , . > 5:00 Pianofabrik EN PRYDNAD FÖR 34 Malmskilnadsgatan
ON HVARJE HEM... OM STOCKHOLM.
ALLM. TELEFON 695.
Tillverkning och försäljning af Flyglar och Pianinon af utmärkt beskaffenhet.
Reparationer emottagas, Gamla Pianon tagas i utbyte,
NUMA PETERSONS
H. &. F. A. B. Hamngatan 32, Stockholm.
illade Dinaux "efter en stunds tystnad, »Om du vore 1 präst, så skulle jag ha betydligt lättare att för dig bekänna, hvad som ligger mig på hjärtat. Jag har degått en stor oförrätt emot dig, ty det vär jag som hindrade kommitterade från att prisbelöna din tafla. Jag sade dem, att det var ett porträtt af din far och tt du på detta sätt sökte nedsätta honom.»
»Jag kan ej förneka det», svarade Morell kort. Men hvad har det att göra med min taflas meriter? örklara det och lämna mig sedan i fred!»
Dinaux såg förvånad på honom, och under det tan närmade sig dörren sade han:
»Kommittén, förstår du, kunde ej öfverse med tt du sökte förolämpa din far. Vi hade allesamman dlare känslor. Låt detta bli dig en lärdom!»
Så snart den besökande aflägsnat sig, kastade ig Morell i en länsstol skakande af skratt.
Därpå rusade han upp, liksom gripen af en Mlötslig inspiration, sprang till fönstret och ropade på Dinaux.
»Det är ej ofta jag besvärar mig med att göra örklaringar» utropade han, »men för en gång vill ag rättfärdiga mig. Det gick mig till hjärtat. Kom hp! Jag skall ej länge uppehålla dig.»
Dinaux lät motsräfvigt föra sig till atelieren. edan de tändt hvar sin havanna, tog Morell till da: j I »Nu får du vara präst och jag den biktande. vikt en biktfader får du ägna mig din uppmärksamet. Det är en rättegång, under hvilken jag ej kan nföra det minsta till att rättfärdiga mitt handlingsö Bered dig på det värsta.
Min far var en god man, sedan barndomen uppbdd i välstånd, men likväl gäckad i en af sina högsta
önskningar. Det var hans sträfvan att blifva präst, men han ville ej handla i strid mot sina föräldrars önskan. De hånade hans böjelse och begabbade honom för hans tro. Han böjde sig för deras vilja och ödmjukade sig utan knaot, men han förblef till sin död en sann kristen.
I mig hoppades min far få se sina önskningar
förverkligade, och från barndomen gick min uppfostran ut på att utbilda mig i denna riktning. Han
uttryckte ofta sin önskan, men jag visade mig ej särdeles entusiastisk att villfara den. Mina förfäders världslighet måtte ha runnit i mitt blod, ty då jag var tjugo år gammal tillkännagaf jag min afsikt att blifva målare. Det var ett förskräckligt slag för min far. För andra gången såg han sina älsklingsdrömmar grusade. Jag har aldrig sett honom ond förut.
”Min son”, utropade han, ”jag tror, det är himlens vilja, att du blir präst, det är också min vilja. Du måste lyda mig eller bereda dig på att blifva utan hem, Välj!
Den natten hopsamlade jag mina få tillhörigheter och afreste till Paris. Hade jag vetat hvilka helvetiska lidanden och svårigheter, som väntade mig, så hade jag utan tvifvel nöjt mig med att ledas at min faders önskningar. Mina kontanta pänningar togo snart slut, under det att sjukdom, umbäranden och missräkningar blefvo mina enda följeslagare. Jag blef dyster till sinnes och lärde mig hata hvarje mänsklig varelse med ett vilddjurs hela häftighet Jag hade blifvit lärd atthvarje morgon och afton böja knä och nedkalla en välsignelse öfver mig. Istället för att göra så nuy föll jag ej på knä utan för att uttala de mest upprörande förbannelser öfver min far.
En afton under det jag vandrade utan mål genom
Källa: Project Runeberg ·
