Idun: 1888

IDUN

er för den mera ovanliga taktik jag följt, oeli följden häraf har blifvit, att jag gjort ett lifligare intryck på er än de andra kavaljererna mäktat. Och detta derför, att jag varit ärligare än de. Kan ni neka till detta?»

Jag var verkligen en smula förbryllad af den konstiga bevisföringen, och i mitt hjertas oskuld svarade jag derför efter några undanflykter: »Nej!»

»Nå väl,» fortfor min originelle doktor, »då bevisar ert svar också, att jag är den förste, som gjort ett dylikt intryck på er, ty det är endast i detta fall, som min taktik haft utsigt att lyckas.»

»Har vill ni förklara det?» frågade jag förvånad.

»Derför att det endast är en gång qvinnorna verkligen känna sig underlägsna männen, och det är när de för första gången — älska eller äro på väg att göra det,» svarade han och fattade min hand.

Jag spratt upp som ur en dröm, oförmögen att genast reda de tankar, som genomkorsade min hjerna efter denna underliga balkonversation.

»Har ni förstått mig?» frågade min tillbedjare.

»Nej,» svarade jag med återvunnen fattning, »och jag vill ej förstå. Jag intresserar mig verkligen ej för dylika djupsinniga reflexioner. Men sedan jag nu lyssnat till er, ber jag, att ni återför mig till de andra gästerna.»

»Nej, min fröken, inte förr än ni erkänt, att ni älskar mig, som jag er. Ty jag älskar er,» fortfor han i passionerad ton och tryckte min hand.

»Då torde ni förlåta mig, att jag lemnar denna kärlek — obesvarad.»

»Jag förstår, ni begär betänketid,» sade han lugnt och tog min arm. »Hur länge?»

»Så länge ni behagar vänta, och så länge ni väntar har jag ingen brådska,» svarade jag skämtsamt.

»Nåväl, jag skall försöka att öfva mig i tålamod,» svarade han. (Forts.)

Prenumeration sker i landsörten endast å närmaste postansta

Till

våra husmödrar!

I dessa smalare spalter ärna vi i hvarje nummer under en mängd olika hufvudrubriker meddela alla möjliga praktiska och nyttiga råd och rön på de områden, som höra till qvinnans verksamhet inom och för hemmet.

På det våra ärade läsarinnor emellertid måtte hafva största nyttan häraf, uppmana vi vänligen alla husmödrar att hvar i sin stad uppteckna och till Redaktionen af Idun, Stockholm, insända sina egna erfarenheter på dessa områden. Idun skulle sålunda kunna blifva ett föreningsband mellan husmödrarna och deras familjer, hvarigenom de förra, ehuru okända för hvar andra, skulle kunna både gifva och mottaga många goda och nyttiga råd. Ingen behöfver på minsta sätt låta sig af hållas af fruktan för brister i stiliseringen af de gjorda meddelandena, ty dessa omredigeras alltid af oss, om så behöfves, innan de införas i tidningen.

Gång efter annan komma vi ock att utfästa pris för goda uppsatser på dessa områden. Och redan nu hafva vi gjort början härmed, i det vi utfàst ett pris af

femton (15) kronor

för den bästa uppsatsen öfver något sjelfvaldt ämne, hörande till hemmets verld. Uppsatsen måste rymmas inom en af våra smalare spalter och får ej vara förut publicerad. Täflingsskrif-terna böra vara inkomna senast den 31 dennes och förbehålla vi oss rättighet att i tidningen publicera hvad som befinnes vara användbart.

Å baksidan af det konvolut, som innehåller täflingsskrift, bör sättas ordet: Täflingsskrift.

Obs!

För att tillmötesgå från några håll uttalade önskningar, hafva vi framflyttat täflingstidens utgång till den 31 januari (i st. f. i prof numren bestämda 15 janu-

ari). Flere täflingsskrifter hafva redan inkommit.

Stockholm i januari 1888.

Redaktionen.

m

Helsovård.

Bör man drieka till matmi Denna fråga besvarar en bekant tysk läkare i en skrift om magens sjukdomar sålunda. Att drieka kallt vatten, i synnerhet i stor mängd under det man äter, är skadligt, emedan magen derigenom af-kyles för mycket och matsmältningen på grund deraf hämmas. Magen behöfver en viss värmegrad (omkring 37° Celsius) för att kunna smälta, i synnerhet feta ämnen. Dricker man nu kallt vatten på endast 8—10° C., så blir magen derigenom hastigt afkyld så starkt, att den icke lätt uppnår den temperatur, som man behöfver för att kunna fullgöra sitt arbete. Hvad som här är sagdt om bruket af kallt vatten, gäller äfven andra drycker, t. ex. öl. Deremot är det mycket Dyttigt för matsmältningen att dricka ett glas vatten på 12—14° C. en half timme fore måltiden.

Toaletten.

Läpp-pomada. 100 gr. rosenpomada, 66 gr. oxniärg och 33 gr. hvitt vax kokas öfver svag eld, silas och omröres, tills det kallnat, hvarefter 20 droppar välluktande olja, t. er. nejlikolja, tillsättas. Elna.

Att krusa plymer. Mörka plymer krusas genom att hålla dem öfver rök, i det man strör socker eller salt på de glödande kolen. Hvita plymer krusar man deremot genom att draga fanet mellan tummen och ett slött knifblad.

Elna.

Bostaden.

Faslnubbade mattor rengöras på följande sätt. Sedan man sopat dem med en mjuk qvast, tager man varmt vatten, hvari såpa blifvit upplöst, doppar deri en mjuk handduk, urvrider den samma och aftorkar dermed hela mattan, som derigenom får utseende af ny.

C. M.

Fönsterträdg-ården.

Skydd mot dam. I boningsrum, der vi ju glädja oss åt blommor, hvirflar vid hvarje rörelse dam upp, mest dock vid den dagliga städningen, och lägger sig på alla saker, naturligtvis äfven på blommorna.

Här finnes ett medel att åtminstone under sopningen afhålla dammet från växterna, och delta består i en käpp, på hvilken en skyddsslöja af hvitt flor är fästad. Denna käpp kan fästas på blomsterbordet, och omlindas af slingerväxter, eller vid användningen nedsättas i en blomkruka för att efter användandet borttagas, då man vill skaka

dammet från floret. Det är en ansenlig mängd dam, som vi på detta sätt afhålla från växterna. Floret kan äfven spännas öfver krukväxterna, om rummet tidtals icke användes; om vi taga det något tjockare, är det ett mycket godt skydd mot kalla nätter i rum, der det eldas föga.

Köket.

Fläskkorf ulan skinn. Tag 5 skälp. kött, 4 skålp. fläsk och hacka det väl; sätt sedan till ett halfstop kall kokt mjölk, 3 skedar potatismjöl, litet muskotblomma, saltpeter, krydd- och starkpeppar, litet nejlikor samt salt efter behof, blanda det väl, forma deraf stora rul-lader och koka dem i kort spad ungefär '/2 timme. Förvaras sedan i burkar oeh kunna hållas goda i 5 à 6 veckor.

Ch. B.

Hushållsbullar. Tag 5 skålp. mjöl, 7s skålp. pressjäst, 1 stop mjölk. Gör deraf en deg och låt det jäsa. När degen sedan bakas ut, tillsätter man litet kardemummor, socker och skiradt smör. Deraf göras bullar, som sättas på plåtar, för att å nyo jäsas npp. Så snart de bli väl jästa, sättas de i ett kallt öppet fönster i 20 minuter. När brödet sättes i ugnen, slås litet vatten under plåten, och luckan stänges hastigt. Ch. B.

Sockerbröd af rågmjöl. Tag 'Is skålp. godt smör, 4 matskedar strösocker samt rågmjöl. Knåda det samman till en deg, kafla ut den och forma deraf små runda kakor samt grädda dem i svag ugnsvärme, tills de blifva gulbruna. Ch. B.

Anjovis-sås Man tager 12 anjovisar, tvättar dem väl och aflägsnar benen. Sedan man i en mortel stött dem till en grötlik massa, utspäder man denna med kallt vatten och låter dem koka upp öfver svag eld. Efter att hafva tillsatt 2 gram cayennepeppar låter man såsen koka ytterligare 5 minuter, hvarpå man låter den gå genom en sil.

Iielene.

Huskurer.

Billigt tandpidver. Brändt hvetemjöl eller brödskorpor, som bränts till kol, gifver, då det är fint pulveriseradt, ett godt tandpulver. Tänderna böra helst borstas uppifrån och nedåt, så att borsten kan tränga in mellan tänderna hvilkas yta äfven bör väl rengöras.

Tvätt.

Tvättning af siden. Satsen. För 75 öre windsor- eller glycerintvål rifves. Derpä slås 1 /a liter honung och detta röres väl tillsammans. Under rörandet islås '/3 liter vanligt bränvin. Detta bör arbetas, tills tvålen är upplöst. Sedan iblandas småningom '/12 liter benzin och 'In liter ammoniak.

Behandling. Tyget blötes i kallt vatten och lägges på ett rent bord samt gnides på bägge sidor med en svamp eller borste, doppad i satsen. Finnes

fläckar eller smutsränder på tyget, slås ren benzin öfver dessa, innan man gnider med satsen. Derefter sköljes tyget i två vatten samt doppas derpå i en silad lösning af för 25 öre gummidragant i 1 liter vatten. Sedan detta skett, inklappas tyget i rent linne och stry-kes genast på afvigsidan, hvarvid iakttages, att vid strykning af band nyttjas öfverlägg af linne. Klädningar och större saker böra söndersprättas.

M—o C—us.

Tvättning af silkessammet.

Satsen = föregående.

Behandling. Två personer hålla tyget mellan sig och den tredje bostar med satsen på rätsidan, efter att tyget först blifvit doppadt i kallt vatten. Derpå sköljes det, utan att vridas, i rent kallt vatten 2 ä 3 gånger, klappas veckfritt mellan linne samt strykes i luften på afvigsidan. M—a C—us.

Svarta silkessp etsar blifva som nya, om man försigtigt tvättar dem i sprit, omsorgsfullt breder ut dem på strykbrädet, lägger ett silkespapper öfver dem och stryker dem med ett varmt jern. Fanny.

Bakning-.

Peru-balsam i stället för vanilj. Då vanilj är så dyrt, kan man med fördel i hvardagslag i dess ställe använda peru-balsam, hvilket för några öre fås på hvarje apotek. Man tager 4—5 matskedar pudersocker, droppar deri 3—4 droppar peru-balsam och rör väl om, hvarefter sockret förvaras i väl tillslutet glaskärl. Då man till bakning och dylikt vill begagna deraf, tager man litet af det ihopblandade sockret och blandar i degen, som häraf får en fin vaniljsmak. M. M.

Källaren.

För att länge kunna hålla potatis god och skydda den för att gro, bör man hälla källaren mörk samt tidtals bränna svafvel i den samma, sedan man väl tillslutit alla källarfönster och dörrar. Svaflet är af god verkan i fuktiga källare på den grund att svafvelsyran upptager mycken fuktighet. Potatisen far för öfrigt icke förvaras på blotta källar-golfvet, utan på ett underlag af halm.

Hvarjehanda.

Akta, svart sammet, som nedsolkats af regn, återfår sitt nya utseende, om man drager den med rätsidan öfver vattenånga samt derefter utbredei dem till torkning.

Flugsmuts aflägsnar man från polerade möbler med tillhjelp af petroleum, som man häller på en yllelapp, hvarmed man gnider de angripna ställena. Polityren tager som bekant icke skada af petroleum, utan blir tvärt om mycket vackrare deraf. Ett annat medel är 1 del salmiaksprit och 2 delar vatten, med hvilken blandning man gnider af de smutsiga ställena.

22